Det finns många mål, planer och strategier på global, nationell och regional nivå som berör fysisk planering och som översiktsplanen ska förhålla sig till. I planprocessen har dessa tagits hänsyn till och ett urval beskrivs kortfattat nedan.

FN har antagit Agenda 2030 med tillhörande 17 globala mål för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Världens länder har därmed åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. I Kramfors kommun är de globala hållbarhetsmålen vägledande och integrerade i kommunens fysiska planering/samhällsplanering på alla nivåer – från översiktsplan till bygglov. 9 av de 17 målen har varit viktiga att beakta i arbetet med översiktsplanen, som ett av flera underlag för att säkerställa hållbar utveckling. Av dessa är särskilt mål 11: Hållbara städer och samhällen central.

EU:s klimat- och energipolitik utgör en central ram för svensk lagstiftning och påverkar därmed förutsättningarna för kommunal planering. Genom ‘The European Green Deal’ har EU beslutat att bli världens första klimatneutrala region senast år 2050. ‘The European Green Deal’ är EU:s tillväxtstrategi och syftar till att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Som en del av ‘The European Green Deal’ har EU antagit ett paket med förslag, ‘Fit for 55’ för att anpassa EU:s klimat-, energi-, transport- och skattepolitik i syfte att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. EU:s politik styr bland annat krav på energieffektivisering i bebyggelse, utbyggnad av förnybar energi och omställning av transportsektorn. Områden som är direkt relevanta för den fysiska planeringen i Kramfors kommun och som ligger till grund för de nationella och regionala mål som översiktsplanen förhåller sig till.

De nationella folkhälsomålen har som övergripande syfte att skapa mer jämlika livsvillkor och ge alla möjlighet till en god och rättvis hälsa. Det övergripande målet konkretiseras genom åtta målområden. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Det består av ett generationsmål som är det övergripande målet för miljöpolitiken. Generationsmålet innebär att lämna efter sig ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sveriges miljömål består också av 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Många miljökvalitetsmål har koppling till fysisk planering. Dessa nationella mål går i linje med Agenda 2030 och har i Västernorrlands län antagits som regionala mål. De nationella målen ligger även till grund för Kramfors kommuns Program för jämställdhet 2024–2027, Program för barn och unga 2025–2027 och Program för ekologisk hållbarhet 2025–2027. Syftet är att programmen ska användas som underlag och vägledning samt bidra till en ökad integrering av hållbarhetsdimensionerna i kommunens verksamheter. I arbetet med översiktsplanen har dessa program tillsammans med andra kommunala styrdokument, varit viktiga för utformningen av planförslagets riktlinjer.

Sveriges energipolitik grundar sig på lagstiftning som har fastställts inom EU och syftar till att kombinera ekologisk hållbarhet med försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Utifrån Sveriges energi- och klimatmål och Agenda 2030 har Kramfors kommun tagit fram en Energiplan 2022–2027. Energiplanens övergripande mål är att bidra till att Kramfors kommun utvecklas i en långsiktigt hållbar riktning, där regionala och nationella miljö- och energimål uppfylls. Planen ger en nuläges- och framtidsbild av energiförsörjning, användning och utmaningar.

Den nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas. Trafikverkets förslag grundar sig på de transportpolitiska målen och klimatmålen. Trafikverkets generella inriktning är att vårda, utveckla och implementera förbättringsåtgärder för redan befintlig infrastruktur. I den gällande nationella planen för transportinfrastruktur pekas Ådalsbanan, Västeraspby vändslinga ut som utbyggnadsobjekt under åren 2029–2031. Vändslingan är en viktig del i utvecklingen för att effektivisera järnväg/tågtrafiken samt skapa ett kommunikationsnav för Västerasby och Höga Kusten Airport. Dock presenteras inga åtgärder för E4 mellan Höga Kustenbron och Docksta eller R90, där stora säkerhets- och kapacitetsbrister i vägnätet finns. Trygghet och tillgänglighet kan bidra till ökad besöksnäring i Höga Kusten. Kommunen ställer sig även frågande till varför anläggandet av en förbifart runt Örnsköldsvik inte längre prioriteras i projektlistan. Den förbifarten skulle ha stor betydelse för hela regionen. Kommunen vill också betona vikten av att fullfölja hela Nya Ostkustbanans utbyggnad från Gävle-Västerasby.

De nationella kulturpolitiska målen syftar till att främja en dynamisk och inkluderande kultur med yttrandefriheten som grund, där alla har möjlighet att delta och där kreativitet och mångfald är centrala. Målen beslutades av riskdagen 2009 och styr den statliga kulturpolitiken samt ska vägleda kulturpolitiken på regional och kommunal nivå. Målen är indelade i olika kulturområden med tillhörande riksdagsbundna mål. Gällande den bebyggda miljön är två av målen väldigt tydliga – främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla. Därmed är det viktigt att Kramfors kommuns kulturmiljöer både bevaras och integreras i den fysiska planeringen, så att människor kan uppleva och använda dem.

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är den övergripande strategiska inriktningen för länets långsiktiga gemensamma utvecklingsarbete och utgår från Agenda 2030. Strategin har tre målområden: Fram till år 2030 ska Västernorrland som plats ha stärkts i ett nationellt och globalt perspektiv. Västernorrland ska vara den plats som människor väljer för att leva och besöka. Västernorrland ska vara platsen där företag och organisationer väljer att växa. Varje målområde har ett antal prioriteringar. Några av dessa har koppling till fysisk planering. Exempel på sådana prioriteringar är; fler nya och växande hållbara företag och fler företagsamma invånare samt ett funktionellt och sammanhållet system för hållbart resande.

Energi- och klimatstrategin för Västernorrland 2025–2030 är utgiven av Länsstyrelsen Västernorrland och syftar till att ge kraft och riktning för aktörer i länet att leda en omställning mot de nationella energi- och klimatmålen. Strategin ska vara vägledande vid fördelning av utvecklingsmedel samt vid framtagande av andra strategiska dokument och planer, däribland kommunala översiktsplaner. Strategin är indelad i fem fokusområden: framtidens energisystem, fossilfria och effektiva transporter och arbetsmaskiner, industriell ekonomi som möjliggör minskade utsläpp, skog och mark som resurs och kolsänka samt hållbar konsumtion. Samhällsplanering lyfts i strategin fram som ett viktigt verktyg för utbyggnad av distributions- och produktionssystem för energi i en väl avvägd balans mellan motstående samhällsintressen. I arbetet med översiktsplanen har strategins inriktning beaktats som underlag bland annat avseende förutsättningar för förnybar energiproduktion, laddinfrastruktur och hållbara transporter.

Den regionala transportinfrastrukturplanen utgår från de transportpolitiska målen och förankras med den regionala utvecklingsplanen för Västernorrland, samt med mål rörande social hållbarhet och miljö. Länsplanen omfattar åtgärder och investeringar som prioriteras ur ett regionalt perspektiv, gällande bland annat cykelvägar, kollektivtrafik och vägar. Kramfors kommun berörs av det generella ställningstagandet av investeringar för det statliga stamvägnätet och järnvägar som omfattar E4 och Ådalsbanan. Mer precisa åtgärdspunkter är etableringen av gång- och cykelväg mellan Frånö-Kramfors och Bollstabruk-Nyland för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister, samt utbyggnad av vändslingan vid Västeraspby. Likaledes presenteras vägar där enklare åtgärder kan bidra till ökad säkerhet för oskyddade trafikanter, i Kramfors kommun är det R90, 332, 333 och 334.

Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning är vägledande för Västernorrlands arbete med klimatanpassning på såväl regional som lokal nivå. Planen lyfter fram några av de framtida utmaningar som ett förändrat klimat kan medföra för länet, men också de möjligheter som nya förutsättningar kan skapa. Den innehåller förslag på åtgärder som bör implementeras för att bygga ett tryggt och robust samhälle.

Den regionala tillgänglighetstrategin ger vägledning i arbetet med att skapa god tillgänglighet för både näringsliv och invånare i Västernorrland. Strategin bygger på nationella transportpolitiska mål och regional utvecklingspolitik, med utgångspunkt från Agenda 2030, Sveriges mål om klimatneutralitet år 2045 och den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Tillgänglighetsstrategin innefattar fyra delmål: ett fossilfritt och energieffektivt transportsystem, en robust och sammanhängande infrastruktur, ett transportsystem som är tillgängligt för alla och bidrar till förbättrad folkhälsa samt en förbättrad tillgänglighet som bidrar till regional konkurrenskraft. Delmålen omfattas av alla hållbarhetsdimensioner – social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Strategin belyser utbyggnaden av järnväg och dess positiva fördelar för att uppnå samtliga delmål.