Det finns många mål, planer och strategier på global, nationell och regional nivå som berör fysisk planering och ska inom ramen för översiktsplanen förhållas till. I planprocessen har dess tagits hänsyn till och ett urval beskrivs kortfattat nedan.

FN har antagit Agenda 2030 med tillhörande 17 globala mål för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Världens länder har därmed åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. I Kramfors kommun är de globala hållbarhetsmålen vägledande och integrerade i kommunens fysiska planering/samhällsplanering på alla nivåer – från översiktsplan till bygglov. 9 av de 17 målen har varit viktiga att beakta i arbetet med översiktsplanen, som ett av flera underlag för att säkerställa hållbar utveckling. Av dessa är särskilt mål 11: Hållbara städer och samhällen central.

De nationella folkhälsomålen har som övergripande syfte att skapa mer jämlika livsvillkor och ge alla möjlighet till en god och rättvis hälsa. Det övergripande målet konkretiseras genom åtta målområden. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Det består av ett generationsmål som är det övergripande målet för miljöpolitiken. Generationsmålet innebär att lämna efter sig ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sveriges miljömål består också av 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Många miljökvalitetsmål har koppling till fysisk planering. Dessa nationella mål går i linje med Agenda 2030 och har i Västernorrlands län antagits som regionala mål. De nationella målen ligger även till grund för Kramfors kommuns Program för jämställdhet 2024–2027, Program för barn och unga 2025–2027 och Program för ekologisk hållbarhet 2025–2027. Syftet är att programmen ska användas som underlag och vägledning samt bidra till en ökad integrering av hållbarhetsdimensionerna i kommunens verksamheter. I arbetet med översiktsplanen har dessa program tillsammans med andra kommunala styrdokument, varit viktiga för utformningen av planförslagets riktlinjer.

Sveriges energipolitik grundar sig på lagstiftning som har fastställts inom EU och syftar till att kombinera ekologisk hållbarhet med försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Utifrån Sveriges energi- och klimatmål och Agenda 2030 har Kramfors kommun tagit fram en Energiplan 2022–2027. Energiplanens övergripande mål är att bidra till att Kramfors utvecklas i en långsiktigt hållbar riktning, där regionala och nationella miljö- och energimål uppfylls. Planen ger en nuläges- och framtidsbild av energiförsörjning, användning och utmaningar.

Den nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas. Trafikverkets förslag grundar sig på de transportpolitiska målen och klimatmålen. Trafikverkets generella inriktning är att vårda, utveckla och implementera förbättringsåtgärder för redan befintlig infrastruktur. I den gällande nationella planen för transportinfrastruktur pekas Ådalsbanan, Västeraspby vändsling ut som utbyggnadsobjekt under åren 2029–2031. Vändslingan är en viktig del i utvecklingen för att effektivisera järnväg/tågtrafiken samt skapa ett kommunikationsnav för Västerasby och Höga Kusten Airport. Dock presenteras inga åtgärder för E4 mellan Höga Kustenbron och Docksta eller R90, där stora säkerhets- och kapacitetsbrister i vägnätet finns. Trygghet och tillgänglighet kan bidra till ökad besöksnäring i Höga Kusten. Likaså ställer kommunen sig frågande till varför anläggandet av en förbifart runt Örnsköldsvik, som anses betydande för hela regionen, inte längre prioriteras i projektlistan samt belysa vikten av att fullfölja hela Nya Ostkustbanans utbyggnad Gävle-Västerasby

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är den övergripande strategiska inriktningen för länets långsiktiga gemensamma utvecklingsarbete och utgår från Agenda 2030. Strategin har tre målområden. Fram till år 2030 ska Västernorrland som plats ha stärkts i ett nationellt och globalt perspektiv. Västernorrland ska vara den plats som människor väljer för att leva och besöka. Västernorrland ska vara platsen där företag och organisationer väljer att växa. Varje målområde har ett antal prioriteringar. Några av dessa har koppling till fysisk planering. Exempel på sådana prioriteringar är fler nya och växande hållbara företag och fler företagsamma invånare samt ett funktionellt och sammanhållet system för hållbart resande.

Den regionala transportinfrastrukturplanen utgår från de transportpolitiska målen och förankras med den regionala utvecklingsplanen för Västernorrland, samt med mål rörande social hållbarhet och miljö. Länsplanen omfattar åtgärder och investeringar som prioriteras ur ett regionalt perspektiv, gällande bland annat cykelvägar, kollektivtrafik och vägar. Kramfors kommun berörs av det generella ställningstagandet av investeringar för det statliga stamvägnätet och järnvägar som omfattar E4 och Ådalsbanan. Mer precisa åtgärdspunkter är etableringen av g/c-väg mellan Frånö-Kramfors och Bollstabruk-Nyland för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister, samt utbyggnad av vändslinga vid Västeraspby. Likaledes presenteras vägar där enklare åtgärder kan bidra till ökad säkerhet för oskyddade trafikanter, i Kramfors kommun är det R90, 332, 333 och 334.

Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning är vägledande för Västernorrlands arbete med klimatanpassning på såväl regional som lokal nivå. Planen lyfter fram några av de framtida utmaningar som ett förändrat klimat kan medföra för länet, men också de möjligheter som nya förutsättningar kan skapa. Den innehåller förslag på åtgärder som bör implementeras för att bygga ett tryggt och robust samhälle.

Den regionala tillgänglighetstrategin ger vägledning i arbetet med att skapa god tillgänglighet för både näringsliv och invånare i Västernorrland. Strategin bygger på nationella transportpolitiska mål och regional utvecklingspolitik, med utgångspunkt från Agenda 2030, Sveriges mål om klimatneutralitet år 2045 och den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Strategin innefattar fyra delmål: ett fossilfritt och energieffektivt transportsystem, en robust och sammanhängande infrastruktur, ett transportsystem som är tillgängligt för alla och bidrar till förbättrad folkhälsa samt en förbättrad tillgänglighet som bidrar till regional konkurrenskraft. Delmålen omfattar av alla hållbarhetsdimensioner – ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Strategins belyser utbyggnaden av järnväg och dess positiva fördelar för att uppnå samtliga delmål.