I detta kapitel redovisas mark- och vattenanvändningen på en mer detaljerad nivå för de områden där Kramfors kommun har föreslagit ändrade användningar. Detta görs i syfte att tydliggöra vad kommunen har för avsikt med den ändrade markanvändningen och för att vägleda områdenas framtida utveckling.

Planläggningen har ett långsiktigt perspektiv och det är viktigt att skydda mark som på olika sätt kan bli strategiskt viktig för kommunens utveckling, och därigenom säkerställa att det används till rätt ändamål. Områden med ändrad markanvändning ska därför reserveras för det ändamål som anges i översiktsplanen. Kramfors kommun har ett begränsat markinnehav, vilket gör att en stor del av de områden där ändrade användningar föreslås utgörs av privatägd mark. Genom att peka ut privatägd mark visar kommunen på en framtida utvecklingspotential där privata markägare ges möjlighet till att förverkliga delar av översiktsplanen. I andra fall kan kommunen köpa in privat mark för att förverkliga delar av översiktsplanen. Gemensamt för några av områdena där kommunen föreslår en ändrad användning är att förutsättningarna inte är helt klarlagda. Utpekade områden kan behöva ytterligare utredningar i efterföljande planerings- och byggskeden, och ett framtida genomförande kan även innebära investeringar i infrastruktur och tekniska anläggningar. Ett antal områden som föreslås få ändrad användning omfattas av strandskydd. I det fall sådan mark ianspråktas under den nuvarande strandskyddslagstiftningen krävs dispens från strandskyddet. I dag krävs särskilda skäl för att bevilja dispenser. Särskilda skäl är bland annat; om området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddet syfte, om området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför strandskyddat område, samt om området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Områden med ändrad markanvändning har valts utifrån en initial och övergripande bedömning av varje områdes lämplighet, samt med utgångspunkt i översiktsplanens utvecklingsinriktning.

Kramfors kommun ser besöksnäring som en central motor för samhällsutvecklingen och den lokala tillväxten. De utpekade utvecklingsområdena för besöksnäringslandskap rymmer värden som, med besöksnäringsperspektivet i fokus, kan bidra till ökad attraktionskraft och ekonomisk utveckling - både lokalt och kommunalt. Kommunen vill skapa förutsättningar för befintliga verksamheter att expandera och möta den växande turismen, samtidigt som nya besöksnäringsinriktade aktörer ges möjlighet att etablera sig. Kramfors kan stolt erbjuda unika besöksmål i Ådalen och världsnaturarvet Höga Kusten – från Skulebergets mäktiga vyer och skärgårdens öar till Nordingrås konst- och kulturmiljöer och Friluftsteatern i Lövvik, Höga Kustenbron och historiska platser som Ådalen 31 och Häxberget. Nya besöksmål kan komplettera utbudet och lockar både invånare och besökare. Utvecklingen ska ske i samklang med befintlig bebyggelse och naturlandskap, vilket skapar synergier som gynnar lokal tillväxt genom inflyttning, ökat serviceunderlag och bostadsbyggande (permanentbostäder och fritidshus). Besöksnäringen bidrar inte bara till attraktionskraft och arbetstillfällen, utan också till en levande landsbygd och nya möjligheter för det lokala näringslivet och föreningslivet. Ett ökat besökande stärker kommunens konkurrenskraft, framtidstro och identitet. Ett flertal offentliga och privata aktörer arbetar aktivt med att marknadsföra och utveckla destination Höga Kusten. De flesta av områdets besöksmål finns inom världsnaturarvsområdet, som till största del ligger inom Kramfors kommun. Höga Kusten är på god väg att etablera sig som en internationellt uppmärksammad destination, och utvecklingen bidrar till att stärka såväl hela kommunen som regionen. Besöksnäringen i området riktar sig till en bred målgrupp och välkomnar inte bara lokalbefolkningen, utan även regionala, nationella och internationella besökare. I Kramfors kommun är den vardagsnära naturen tydlig och tillgänglig för flera målgrupper. Friluftsliv och natur omfattar områden där värden för natur- och kulturmiljö, friluftsliv, ekosystemtjänster och biologisk mångfald ska värnas och förvaltas med hänsyn till det rörliga friluftslivet. Besöken i friluftsområden är till lika del av besökare som lokalbor. Tillgängligheten i områdena ska vara god, med exempelvis anpassade leder för rörelsehindrade och barnvagn samt faciliteter som bänkar, skyltning och vindskydd. Besöksnäringen i kommunen är idag mer koncentrerad till sommarsäsongen, men kommunen strävar efter att utveckla förutsättningar som lockar fler besökare under årets övriga delar. Genom att skapa och stärka flera attraktiva noder – platser med unika upplevelser och god tillgänglighet - kan besöksflöden spridas över tid och rum. Detta bidrar till en mer hållbar besöksnäring, ökad lönsamhet för lokala aktörer och en levande landsbygd året runt. Kommunen eftersträvar en långsiktig hållbar utveckling av besöksnäringen, med fysiska åtgärder som tillgänglighetsanpassade leder och rastplatser, samt kommunikationsinsatser som flerspråkig information och skyltning. Ett nära samspel mellan trafikplanering och besöksområde ska öka tillgängligheten och göra platser tillgängliga för fler målgrupper. Denna utveckling skapar inte bara stolthet hos kommunens invånare, utan stärker även vår kommun (och de tre andra kommunerna) som en del av destination Höga Kusten.

Områdena som pekats ut som utvecklingsområde för industri och verksamhet omfattar både redan exploaterad mark där företag får möjligheten att utveckla sin verksamhet och oexploaterad mark där nyetablering kan ske. Det finns även äldre industriområden som kan behöva saneras eller rustas upp för att möjliggöra ny verksamhet och bidra till en effektiv användning av redan ianspråktagen mark. Inom befintliga industri- och verksamhetsområden finns några av kommunens största företag. Kommunen vill därför uppmuntra och skapa förutsättningar för tillväxt genom cirkuläritet och industriell symbios. Utöver företagens egna insatser kan planeringen skapa förutsättningar för etableringar som möjliggör resursdelning med angränsande industrier och verksamheter. Utvecklingen av dessa områden bör samtidigt främja ett hållbart och energieffektivt byggande. Redan idag finns det industriföretag som drar nytta av varandras verksamheter och kommunen vill att det samarbetet ska fortsätta. Därför är större sammanhängande områden utpekade i mark- och vattenanvändningskartan, där en industriell symbios redan existerar och kan fördjupas eller där den kan skapas. Sammantaget visar detta på en kommun med stark industriell tradition och ett näringsliv som präglats av både omställning och långvarigt entreprenörskap. Planerade områden för icke störande verksamheter och sällanköpshandel ska lokaliseras inom den befintliga bebyggelsestrukturen för att skapa liv och rörelse i närområdet. Vid dessa etableringar ska trygghet, säkerhet och tillgänglighet vara vägledande, exempelvis genom goda möjligheter att nå platsen till fots eller med cykel samt en väl utformad miljö. Platserna ska dessutom integreras och sammanlänkas med befintliga strukturer för att stärka helheten och skapa attraktiva mötespunkter. Etableringar inom näringslivet, både genom utbyggnad av befintliga verksamheter och skapandet av nya, kan bidra till att generera fler arbetstillfällen. Dessa arbetstillfällen kan i sin tur locka personer med nyckelkompetenser att flytta till kommunen samt öka sysselsättningen generellt för kommunens invånare. Detta stärker den lokala arbetsmarknaden och skapar förutsättningar för långsiktig kommuntillväxt.

Ett långsiktigt hållbart och välfungerande transportinfrastrukturnät är avgörande för hela Kramfors kommun och spelar en viktig roll både för lokalbefolkningen och för besöksnäringen. De utpekade utvecklingsområdena omfattar befintlig infrastruktur som behöver utvecklas och anpassas för att öka tryggheten, säkerheten och effektiviseringen för flera trafikslag. Utöver utvecklingsområdena behöver transportinfrastrukturen i kommunen efterfölja transporthierarkin där oskyddade trafikanter prioriteras främst, samtidigt som alla trafikslag generellt behöver rustas för att klara såväl nuvarande som framtida utmaningar och behov. Utmaningarna kräver satsningar på statliga, kommunala och enskilda vägar. För att skapa en säker och tillgänglig miljö för gående och cyklister, både i kommunen och i Höga Kusten, krävs en mer gång- och cykelanpassad infrastruktur. Oskyddade trafikanter ska kunna röra sig tryggt oavsett om syftet är vardagsresor eller fritidsaktiviteter. Genom att erbjuda hållbara och tillgängliga resmöjligheter skapas bättre förutsättningar för att människor ska kunna ta sig till arbete, skola, service, fritidsaktiviteter och besöksmål, samtidigt som näringslivet kan stärkas genom förbättrade logistiska flöden och ökad rörlighet. För invånarna innebär det ökad jämlikhet, minskade kostnader och möjligheten att resa hållbart även för dem som inte kan eller vill köra bil (yngre, äldre, personer med funktionsvarianter eller personer utan körkort). Vilket kan bidra till en mer likvärdig tillgång till samhällets funktioner. För besökare blir kommunen mer attraktiv och lättillgänglig, vilket kan stärka lokala företag, besöksmål och ge fler evenemang. När fler resenärer väljer att åka kollektivt minskar dessutom belastningen på vägar och parkeringar, särskilt i populära besöksområden. Detta frigör kapacitet och skapar en mer harmonisk miljö för både invånare och besökare. Ett utbyggt kollektivtrafiksystem bidrar till minskade utsläpp, renare luft och bättre folkhälsa – där både invånare och besökare kan röra sig tryggt, smidigt och klimatsmart. Samtidigt som kommunen – såsom regionen och landet i stort – behöver öka andelen hållbara transportslag, visar både resmönster och geografiska förutsättningar att bilberoendet kommer förbli högt, särskilt i mer glesbefolkade delar av kommunen där avstånden är längre och alternativen begränsade. Det innebär att utvecklingen av hållbara transportalternativ måste ske parallellt med ett fortsatt fokus på vägarnas funktion. Vägnätet behöver rustas för att klara både dagens och framtidens behov genom förbättrad robusthet, högre trafiksäkerhet och en trygg trafikmiljö för alla trafikanter – oavsett färdmedel. Det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV) behöver i kommunen förstärkas och byggas ut, speciellt i Höga Kusten. Ett välfungerande vägnät blir därmed en viktig förutsättning för både tillgänglighet, trygghet och samhällsutveckling i stort, samtidigt som det kompletterar den stegvisa omställningen mot mer hållbara resor. Likaledes finns det ett behov av att utveckla samlokaliseringen av Höga Kusten Airport och tågstationen i Västeraspby. En ökad kapacitet för både flyg och tåg kan förbättra resandeutbytet, stärka robustheten och beredskapen samt gynna både godstågstrafik och nuvarande samt framtida persontågstrafik. Navet kan bidra till ett växande näringsliv och förtagande genom nationella och internationella resor och utbyte. Ett effektivt transportinfrastrukturnät bidrar till ökad tillgänglighet, stärkt lokal utveckling, regional utbredning och en mer levande kommun. Mer detaljerade åtgärder och utvecklingspunkter kommer presenteras i ett separat strategidokument för transportinfrastruktur, vilket kommer arbetas fram efter översiktsplanens antagande.