Kramfors översiktsplan

Kramfors översiktsplan › Ställningstaganden

Ställningstaganden

I detta kapitel presenteras kommunens olika ställningstaganden. Dessa ställningstaganden ska ses som särskilt viktiga insatser och långsiktiga viljeriktningar för utvecklingen av mark, vatten och den byggda miljön.

Ställningstaganden

De prioriterade utvecklingsinriktningarna ligger till grund för flertalet av de ställningstaganden som presenteras nedan. Ställningstagandena är byggstenarna i realiseringen av översiktsplanens målbild.

llustration: Sambandet mellan målbild, utvecklingsinriktningar och ställningstaganden i översiktsplanen.

En god planeringsberedskap

Kramfors kommun ska genom en proaktiv och nutidsnära planeringsberedskap, med detaljplaner som är aktuella och anpassade till dagens och morgondagens behov, skapa de strukturella förutsättningar som krävs för tillväxt. Kommunen ska ta position som en prioriterad boende- och arbetskommun. Med en utspridd bebyggelsestruktur har Kramfors kommun en unik möjlighet att erbjuda ett varierat utbud av attraktiva boendetyper i flera orter, samtidigt som god service kan upprätthållas. Framtida bostäder ska etableras i strategiskt utvalda lägen nära befintlig bebyggelse för att möjliggöra förtätning och skapa levande lokalsamhällen. Detta stärker närheten till service, skola, förskola, arbetsplatser och kollektivtrafik – en förutsättning för hållbara resvanor där bilen inte behöver vara förstahandsvalet. Samtidigt skapar sådana lägen bättre möjligheter till effektiv teknisk försörjning och bidrar till att bevara kommunens unika landskapsbild. Efterfrågan på bostäder i kommunen är tydlig, och dagens utbud matchar inte de behov som finns. För att stärka kommunens attraktionskraft behöver bostadsbeståndet moderniseras och breddas genom både upprustning av befintliga bostäder och/eller ett ökat bostadsbyggande. Detta är centralt för att få en välfungerande flyttkedja där olika livsfaser kan mötas – från tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre i centrala och servicenära lägen, till flerbostadshus och småhus som möter behoven hos unga och barnfamiljer. När äldre ges möjlighet att bo kvar i sin invanda ortsmiljö samtidigt som deras tidigare, ofta större bostäder frigörs, skapas attraktiva möjligheter för nästa generation att etablera sig. Det stärker inflyttningen, ger livskraft i våra orter och på landsbygden och bidrar till ett stabilt underlag för samhällsservice, handel och lokal näring. För att detta ska bli möjligt måste Kramfors kommun säkerställa de bästa förutsättningarna för bostadsbyggande. Det innebär en god och kvalitativ planeringsberedskap där detaljplaner är relevanta, uppdaterade och anpassade till dagens och morgondagens förutsättningar. Många äldre, gällande, detaljplaner är inaktuella till följd av ändrad lagstiftning, förändrade behov och nya förutsättningar, vilket riskerar att skapa förseningar vid bygglovsprövning och/eller hindra utveckling. Därmed behöver äldre detaljplaner som bedöms inaktuella ändras eller upphävas för att spegla rådande och framtida behov samt för att möjliggöra en snabbare och mer flexibel samhällsutveckling. Kommunen ser också stora möjligheter till nybyggnad av enstaka villor eller mindre bebyggelsegrupper där lokaliseringsprövning görs via förhandsbesked. Genom att kombinera en strategisk bostadsplanering, där kommunens Bostadsförsörjningsprogram är utgångspunkten, med kommunens styrkor – attraktiva boendemiljöer, god service, tillgång till vacker natur och vardagsnära upplevelser – skapar Kramfors kommun en livsmiljö som utmärker sig. Här ska människor inte bara vilja bo, utan välja att stanna, utvecklas och bidra till en kommun där livskvalitet och framtidstro går hand i hand.

När kommunen upphäver en detaljplan uppstår en planlös yta. Det innebär att området inte längre omfattas av en detaljplan. Om någon avser att utföra en lovpliktig åtgärd på platsen behöver kommunen göra en bedömning om åtgärden kräver en ny detaljplan eller om åtgärden kan prövas med bygglov.

Flyttkedja är ett begrepp för att beskriva hur främst renoverade bostäder eller nyproduktion ger upphov till omflyttningar inom bostadsbeståndet, vilket gör att flera andra hushåll kan förbättra sin bostadssituation. När en person/familj väljer att flytta till en annan bostad lämnar de ofta efter sig en bostad som blir tillgänglig för ett annat hushåll, som i sin tur lämnar en bostad som ett tredje hushåll kan flytta in i och så vidare.

Riktlinjer: • Ha en god planeringsberedskap med nutids- och framtidsaktuella detaljplaner som speglar tidens förutsättningar och behov. • Upphäva eller ändra äldre detaljplaner som inte överensstämmer med nuvarande förutsättningar och framtidens viljeinriktning. • Nybyggnad av enstaka villor och mindre bostadsgrupper ska underlättas genom lokaliseringsprövning.

Att göra: • Gå igenom kommunens detaljplaner och sammanställa en prioriteringslista över planer som behöver ändras eller upphävas.

Befintligt bostadsbestånd

I Kramfors kommun finns ett stort outnyttjat bostadsbestånd med många hus som står tomma och riskerar att förfalla på grund av bristande nyttjande och underhåll. Genom att ta tillvara på dessa bostäder kan värdefulla miljöer bevaras och resurser användas mer effektivt. Många av husen, tillsammans med sina omkringliggande boendemiljöer, har stor potential att locka fler att flytta till kommunen, vilket bidrar till att hålla orterna och/eller landsbygden levande. Samtidigt behöver tillgängligheten i kommunens befintliga bostadshus förbättras för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta är avgörande för att möta behoven hos en åldrande befolkning och minska behovet av platser på särskilt boende. Tillgänglighetsanpassningen behöver omfatta hissar, trapphusentréer, gemensamma utrymmen och lägenhetsinteriörer, vilket inte bara gynnar äldre utan även andra grupper som tillfälligt eller permanent har nedsatt rörlighet. Utöver detta finns ett behov av standardhöjningar i befintliga flerbostadshus för att möta dagens och framtida behov. Åtgärderna bör omfatta hela beståndet av flerbostadshus och bör planeras med hänsyn till kommunens förutsättningar. På så sätt kan Kramfors kommun erbjuda ett bostadsutbud som är hållbart, tillgängligt och ändamålsenligt för nuvarande och framtida invånare.

Riktlinjer: • Det befintliga bostadsbeståndet ska bli mer tillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. • Det befintliga beståndet av flerbostadshus ska få en standardhöjning.

Illustration: Bostadshus

Arkitektur och gestaltning

Topografin i Höga Kusten och Ådalen är kuperad och den värdefulla naturmiljön bidrar starkt till platsens karaktär och upplevelsekvalitet. Likaså stärker kulturmiljöerna platsen genom att vara en bärare av historia och kontinuitet. När nya tomter och bebyggelse planeras ska utformning och placering anpassas efter landskapets naturliga förutsättningar så att den ursprungliga siluetten bevaras. I stället för att schakta eller jämna ut större ytor bör ambitionen vara att bevara den ursprungliga terrängen och ta hänsyn till befintliga höjdskillnader i detaljplaner och nybyggnation. Om ny bebyggelse placeras i anslutning till befintlig, bör dess utformning även harmonisera med omgivningen genom kulör och fasadmaterial. Historiskt har bebyggelsen i kommunen formats utifrån landskapet och de näringar som präglat bygden. I villakvarter ligger husen parallellt mot gatan, medan jordbrukslandskapet präglas av spridda bebyggelsegrupper. Centrummiljöer och huvudgator har tät bebyggelse med enhetliga avstånd från gatulinjen, vilket skapar en sammanhållen karaktär. Nya byggnader ska anpassas till dessa strukturer för att stärka helhetsintrycket. Byggnaders skala och proportioner har stor betydelse för hur en plats upplevs. För att skapa en sammanhängande stads- och landskapsbild bör ny arkitektur anpassas till omgivande bebyggelse vad gäller höjd och volym. Undantag kan medges i områden där förtätning är strategiskt motiverad eller där verksamheter kräver större byggnadshöjd. I sådana fall ska hänsyn tas till skuggbildning och omgivningens påverkan. Byggnadstraditionen varierar inom kommunen, med olika färgval och material beroende på platsens karaktär och uppbyggnadsår. I jordbrukslandskapet är fasader ofta ljusa eller faluröda, medan villaområden i orterna har träpanel i varierade färger. I naturnära lägen, som fritidshus vid havet, är det särskilt viktigt att byggnader harmoniserar med landskapet, exempelvis genom att undvika blanka eller reflekterande takmaterial och istället använda dämpade färger och naturliga material. Färg och material ska anpassas till omgivningen för att stärka platsens identitet och skapa en god helhetsbild. Samtidigt som ovanstående anpassningar bör genomföras vid detaljplanering och nybyggnation, ska det finnas utrymme för fortsatt utveckling och förnyelse. Kramfors kommun ska vara öppna för nya idéer, ny arkitektur och nya uttryck – och inte vara rädd för att enskilda byggnader kan sticka ut och bidra med något unikt till kommunen.

Riktlinjer: • Landskapets naturliga förutsättningar ska vägleda utformning och placering av nya tomter och bebyggelse. • För att stärka platsens identitet och frambringa en helhet ska färg och material på ny bebyggelse harmonisera med omgivningen. • Kommunen eftersträvar även ny arkitektur, nya uttryck och idéer för en fortsatt bebyggelseutveckling. • Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig bebyggelses skala och proportioner för att skapa en sammanhängande stads- och landskapsbild.

Allmänna platser

Torg, parker och lekplatser i Kramfors kommun ska utformas som attraktiva, funktionella, trygga och tillgängliga mötesplatser som främjar sociala aktiviteter. Mötesplatser finns i alla delar av vår kommun – i staden och orterna, på landsbygden och utmed kusten. Det är miljöer som både kan stärka kommunens identitet samtidigt som de bidrar till den lokala identiteten beroende på dess utformning och användning. Det är viktigt för såväl större som mindre mötesplatser. Torgen ska stödja och komplettera de verksamheter som omger dem, med utrymme för uteserveringar, torghandel och evenemang. Markbeläggning ska väljas med omsorg för både funktion och estetik. De allmänna platserna ska utformas på fotgängares (och de oskyddade trafikanternas) villkor, med en tydlig inramning som skapar en god rumsupplevelse. Grönska i form av årstidsväxlande träd- och buskplanteringar samt blomsterarrangemang ska bidra till liv och variation. Lekplatser och parker ska placeras så att de är lätt nåbara via gång- och cykelvägar. Offentlig konst ska etableras inom de platser där det bedöms lämpligt, eftersom det kan bidrar till mer attraktiva livsmiljöer och mötesplatser samt att de offentliga rummen levandegörs. Att använda sig av lokala konstnärer ska premieras. Alla torg, parker och lekplatser ska vara tillgängliga enligt principen universell utformning, vilket innebär att miljöerna ska kunna användas av alla, inklusive personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Målet är att skapa långsiktigt hållbara, trygga och trivsamma miljöer som stärker Kramfors kommuns identitet och livskvalitet.

Riktlinjer: • Mötesplatser ska finnas på flera ställen; i Kramfors stad, i service- och närorterna, på landsbygden och i kustlandskapet. • Torg, parker och lekplatser ska vara tillgängliga för alla enligt universell utformning. • Mötesplatser ska vara attraktiva, trygga och funktionella samt bidra till sociala aktiviteter och lokal identitet.

Illustration: Torg

Landsbygden

Jordbrukslandskap

Jordbrukslandskapet omfattar huvudsakligen kommunens odlingsbara dalgångar i det kuperade landskapet, där brukstraditionen är lång och områdena innefattar höga landskaps- och kulturvärden. Jordbruksmark är av nationellt intresse enligt 3 kap. 4 § MB och har en central roll i framtidens livsmedelsförsörjning. Speciellt vid frågor kopplade till ett förändrat klimat och klimatförändringar. När jordbruksmark en gång tas i anspråk är det svårt att återställa den. Det är viktigt att framtida utveckling sker med balans; att bevara en levande landsbygd med brukad mark samtidigt som jordbruksmarkens värden skyddas, vilket är en stor utmaning i kuperad terräng där befintlig bebyggelse ligger ”inklämd” mellan åkermark och de branta bergssluttningarna. Det övergripande förhållningsättet ska vara att ny bebyggelse placeras och utformas med hänsyns till landskapsbilden, platsens natur- och kulturvärden samt i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper för att bibehålla den befintliga bebyggelsens karaktär. Likaledes ska biotopsskyddade områden som småvatten och stenmurar, åkerholmar och alléer i jordbrukslandskapet särskilt värnas i och med deras betydelse för den biologiska mångfalden. Kramfors kommun vill att jordbruksmarken ska bevaras genom långsiktigt skydd mot exploatering samt hållas öppen genom fortsatt brukande eller skötsel. Dock, i särskilda fall, kan avsteg göras från detta ställningstagande. Flera personer anser att landsbygden kan erbjuda en attraktiv boende- och arbetsmiljö – en plats där man kan leva ett gott och meningsfullt liv. Kommunen anser att jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, om behovet inte kan tillgodoses på annan mark och om jordbruksmarken inte har ett högt brukningsvärde. Följande typer av exploateringar är av väsentligt samhällsintresse i Kramfors kommun, och bedöms inte kunna tillgodoses på annan mark; • Förtätning inom Kramfors stad, service- och närorter • Byggande av transportinfrastruktur • Ytkrävande verksamheter som genererar arbetsplatser • Pågående verksamheter som behöver plats för utökning och det inte kan göras på annan mark • Byggande inom områden för landskapsutveckling i strandnära lägen (LIS; läs mer under Landskapsutveckling i strandnära lägen)

Brukningsvärd jordbruksmark är mark som med hänsyn till läge, egenskaper och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion.

Riktlinjer: • Jordbruksmark ska värnas och endast tas i anspråk när det är av väsentligt samhällsintresse och andra alternativ saknas. • Samhällsplaneringen ska ta hänsyn till jordbrukets långsiktiga utvecklingsmöjligheter.
Läs mer: • Vägledning jordbruksmark, Länsstyrelsen

Skogsbrukslandskap

Skogsbrukslandskapet omfattar stora delar av kommunens yta, cirka 89 procent, och är en del av kommunens identitet. Skogsbruket har historiskt sett haft stor betydelse för utvecklingen av både industrin och lokalsamhället och är fortfarande en grundläggande del av den areella näringen - med storskaliga skogsbruk. Inom skogsbrukslandskapet finns bebyggelse både i from av bostäder och verksamheter samt flertalet täkter. Områdena, likt jordbrukslandskapet, innefattar höga natur- och kulturvärden. Skogsbruksmark är också av nationellt intresse enligt 3 kap. 4 § MB. Skogen bidrar likväl till produktion av trävaror som ekosystemtjänster, dessa tjänster har stor betydelse för människans välfärd och för djur- och växtlivet. För att skogen långsiktigt ska kunna leverera viktiga ekosystemtjänster krävs det ett hållbart skogsbruk där dessa tjänster lyft fram, tas tillvara och värnas. Likaväl är skogens förmåga att fördröja vatten, binda och lagra kol genom fotosyntesen viktiga egenskaper. Så länge tillväxten av skog är större än avverkningen, är skogen en kolsänka. Kommunens planeringsarbete ska främja ett hållbart och långsiktigt skogsbruk, där skogens olika värden ska samverka för att skapa en synergi mellan produktion, människa och natur. Flera verksamheter kan lokaliseras inom skogsbrukslandskapet som till exempel täkter och vindkraft. Innan verksamheten börjar genomgår den en miljöprövning där verksamhetens miljöpåverkan bedöms. Kramfors kommun är positiv till att dessa prövningar görs och vill att skogens värden bevaras, samtidigt som behovet av naturresurser och energitillförsel uppfylls. Den vardagsnära skogen med dess stigar och leder är betydelsefulla strövområden för både invånare och besökare. Vid utveckling av bostadsbebyggelse och verksamheter ska dessa strövområden tas hänsyn till. Likaså bör bebyggelseutveckling hänvisas till befintliga bebyggelsestrukturer för att undvika solitär bebyggelse med långa avstånd till service. Delar av skogsbrukslandskapet nyttjas även, både idag och historiskt, av samerna för att bedriva rennäring. Rennäringen bedrivs över vidsträckta områden och anpassas efter renens behov, naturens förutsättningar och årstidernas växlingar. För mark där rennäring får bedrivas ska hänsyn tas genom att anpassa hyggens läge och storlek, skogsvägars dragning samt minska markpåverkan på marker med lavinslag. Delar av rennäringens markanspråk omfattas även av riksintresse, läs mer under Riksintresse rennäring. I ärenden som berör skogsområden med rennäringsintresse och/eller andra betydande områden för samerna ska kommunen samråda med berörda samebyar och/eller Sametinget. Bedömningen ska utgå från ett samiskt perspektiv och inkludera kumulativa effekter kring olika åtgärder. Konsultationen ska ske i tidigt skede och kan samordnas med samråd enligt PBL. Om samisk företrädare efterfrågar konsultation ska det alltid genomföras.

Riktlinjer: • Samhällsplaneringen ska främja ett hållbart och långsiktigt skogsbruk där produktion, natur och människors behov samverkar. • Rennäringens behov ska beaktas och samråd ska alltid ske med berörda samebyar och/eller Sametinget i ärenden som påverkar samisk markanvändning.

Skola och förskola

Lokalisering av förskolor och skolor kräver att flera aspekter vägs in. För förskolor är närhetsprincipen viktig, speciellt för en utspridd bebyggelse som i vår kommun, eftersom det innebär att skapa närhet mellan förskola och bostad. Geografiskt spridda enheter bör eftersträvas för att minska bilberoendet vid lämning och hämtning samt kan det förenkla vardagslogistiken för familjer och barnen kan lära känna andra barn i sitt närområde. När det gäller skolor finns liknande avvägningar, men eftersom skolor ofta har större upptagningsområden skapas också ett större transportbehov. Därför ska tillgänglighetsprincipen vara prioriterad. Nya skolor bör lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen så att eleverna får god tillgänglighet även om avståndet från hemmet till skolan kan bli längre. I områden kring förskolor och skolor är det särskilt viktigt att Barnkonventionen följs och att barn får möjlighet att vara delaktiga redan i de tidiga skedena av planeringen. Skolors och förskolans utemiljö kan dessutom fungera som en mötesplats på fritiden. Utemiljön vid både skolor och förskolor är betydelsefull för ungas välmående och deras fysiska och psykiska utveckling. Det är i de unga åldrarna som grunden för den livslånga hälsan läggs, därför behöver utemiljöerna stimulera motorik, vara lekfull, uppmuntra till fysisk aktivitet och ha en god estetisk utformning. Friytan ska vara tillräckligt stor enligt Boverkets rekommendationer och utformas med hög tillgänglighet enligt principen universell utformning. Utemiljön ska skydda mot buller, luftföroreningar och UV-strålning, vilket kan regleras genom exempelvis träd och buskar som ger goda skuggförhållanden. Kommunen arbetar också med så kallade skolskogar. Det ger barn och elever möjlighet att ha undervisning utomhus och lära sig mer om natur, hållbarhet och sin närmiljö.

Riktlinjer: • För förskolor ska närhetsprincipen tillämpas för att minska bilberoende och stärka närmiljön. • För skolor ska tillgänglighetsprincipen tillämpas och de bör lokaliseras nära kollektivtrafiken för god tillgänglighet över större upptagningsområden. • Skolmiljöer ska vara trygga och tillgängliga. • Barns behov och perspektiv ska stå i fokus i samhällsplaneringen för att säkerställa goda och trygga uppväxtmiljöer.
Läs mer: • Barnkonventionen, Rädda barnen

Vård och stöd

Kramfors kommun har liksom många andra kommuner i landet en åldrande befolkning. Det finns även andra personer som av olika anledningar behöver kommunens stöd, och deras behov varierar. Kommunen stöttar i första hand med omsorg, men även med fysiska och digitala lösningar i de privata bostäderna så att de som vill kan bo kvar i sina hem har möjlighet till det. Kommunen har också ansvar för omsorg för de som tillfälligt vistas i sina fritidshus, vilket ökar markant under sommarhalvåret. För personer med mer omfattande omsorgsbehov finns särskilda boenden för äldre samt gruppbostäder och servicebostäder för personer med funktionsvariationer. Omsorgen och bostadsförsörjningen behöver planeras långsiktigt för att möta framtidens behov. Både äldre och personer med funktionsvariationer behöver tillgängliga och trygga boendelösningar. Nya bostäder ska byggas med en god standard, samtidigt som det är viktigt att också befintliga bostäder och fritidshus anpassas för att personer ska kunna bo kvar så länge de vill. Det är många som vill bo kvar i sitt närområde när de byter bostad. Kommunen behöver fler tillgängliga bostäder i olika upplåtelseformer, såsom senior- och trygghetsboenden. Samverkan med privata och kommunens bostadsbolag är viktigt för att möjliggöra framtida tillgängliga boendelösningar som stödjer ett självständigt liv. Särskilda boenden för äldre med dygnet-runt-vård finns idag i Kramfors, Nyland och Ullånger. Under 2024 genomfördes en kartläggning som visade att det finns behov av att skapa fler platser inom särskilt boende för äldre. De orter där nuvarande boenden är belägna bedöms som lämpliga utifrån närhetsprincipen. Vid en framtida utökning kommer därför dessa tre orter att ses som potentiella platser för ytterligare boendeplatser. Kommunens behov av gruppbostäder förändras i relation till hur många som behöver dem, men även av förändringar i lagstiftning som reglerar kommunens ansvar. Det visades tydligt under de senaste årens flyktingmottagande. För närvarande, 2026, pågår samsjuklighetsutredningen som kan ge kommunen ansvar för att ordna boenden för en viss grupp med speciella behov. Kommunen vill stärka sitt tillgänglighetsarbete genom att erbjuda förbättringar i den fysiska miljön i både orts- och naturmiljö, exempelvis genom att anpassa delar av gångvägar och vandringsleder för rullstol och barnvagn.

Riktlinjer: • Planera bostäder och boendelösningar så att personer kan bo kvar i sina egna hem så länge det önskas. • Nya och befintliga bostäder ska säkerställa god tillgänglighet och trygghet för äldre och personer med funktionsvariationer.

Besöksnäring och friluftsliv

Kramfors kommun har många besöksmål och kan stoltsera med sitt läge mitt i Höga kusten. Landskapet består av djupa dalar, höga berg och många vattenspeglar. I kommunen är besöksnäringen starkt förknippad med det rörliga friluftslivet och kulturupplevelser. Den fantastiska naturen som både invånare och besökare kan uppleva i Höga Kusten och Ådalen, erbjuder allt från vandring och utflykter, jakt, fiske, svamp- och bärplockning till fågelskådning, segling, skidåkning och paddling (och mycket mer). Gällande kulturupplevelser kan kommunen stoltsera med Nordingrålandskapet som är lika mycket förknippat med kultur som med natur. Här finns Mannaminne, ett levande museum som även anordnar konserter och evenemang, Kulturfabriken i Mjällom, konstrundor och konstby. Likaså finns kulturmiljöer i form av äldre fiskelägen utmed kusten och flertalet medeltidskyrkor. Andra besöksmål som genererar stort besöksunderlag är Naturscen Skuleberget och Höga Kusten Friluftsteater. Det är mötesplatser, rekreations- och fritidsaktiviteter som ger en positiv inverkan på både välmående och folkhälsan. Friluftslivet och kulturupplevelser fungerar som en motor för besöksnäringen, som i sin tur kan stärka landsbygdens näringsliv och den lokala ekonomin, genom försäljning av varor och tjänster kopplade till friluftsliv och kultur. Det bidrar även till kommunens övergripande målsättning om ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Viktiga begrepp ur ett besöksnäringsperspektiv är attraktivitet, hållbarhet, kommunikation, tillgänglighet och samverkan. Vilka har en direkt samhörighet med friluftslivet, där flertalet av begreppen med tillhörande (åtgärds)insatser kan implementeras. Det är även angeläget att förhålla sig till Naturvårdsverkets definition av friluftsliv: ”Friluftsliv är vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling.” Att vistas i skog och mark ska vara en självklar del av livet för Kramforsbor – och en upplevelse som lockar både nationella och internationella besökare. Friluftslivet främjar en hållbar utveckling av besöksnäringen genom att värdefulla natur- och kulturmiljöer vårdas och nya upplevelser och produkter utvecklas. Allt för att kunna få ett utvecklat besöksnäringsliv och fritids- och rekreationsutbud. Höga Kusten Destinationsutveckling (HKDest) presenterar i det kommungemensamma strategidokumentet att Höga Kusten ska vara en attraktiv, hållbar och tillgänglig destination. Kommunen stödjer detta arbete och strävar efter att besöksnäringen ska utvecklas på ett sätt som gynnar både lokal ekonomi och samhällsutveckling. Utöver att förhålla sig och arbeta mot HKDest’s mål har kommunen fler ställningstaganden och strategier kring att stärka friluftslivet och besöksnäringen.

Riktlinjer: • Stödja friluftsliv och besöksnäring på ett sätt som gynnar både lokal ekonomi och samhällsutveckling. • Utveckla kommunens besöksmål och leder så att de blir tillgängliga och trygga för alla.
Läs mer: • HKDest Strategidokument

Tillgänglighetsanpassade besöksmål

För att fler personer ska få njuta och uppleva kommunens besöksmål behöver fler bli tillgänglighetsanpassade enligt universell utformning. Det betyder att miljöer utformas så att så många som möjligt kan använda dem, oavsett funktionsförmåga. Samtidigt finns naturliga begränsningar i landskapet, vilket kan göra att vissa anpassningar blir svåra eller omöjliga. Målet är ändå att så långt som möjligt ska besöksmålen anpassas så att de kan upplevas av alla. En form av anpassning kan vara att bygga spångar och ramper för att underlätta för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, i rullstol och med barnvagn. Tillgängligheten kan även öka genom tillgänglighetsanpassade toaletter, grillplatser och bänkar/bord samt parkeringsplatser i nära anslutning till besöksmålet. Likaså bidrar guidning med stöd för syn- och hörselnedsättning (teckenspråkstolkning) samt tydligare skyltning till bättre förståelse och orientering. Exempelvis kan besökare med olika förutsättningar besöka Skuleberget och toppstugan genom att antingen vandra olika leder med varierande svårighetsgrad eller transporteras upp med linbanan. Därmed kan flera få uppleva en spektakulär vy över en del av världsnaturarvets landskap.

Riktlinjer: • Besöksmålen bör vara tillgängliga enligt universell utformning. • Ta hänsyn till naturliga begränsningar i landskapet men sträva efter ökad tillgänglighet för alla besökare.

Bild: Vy från Skulebergets linbana.

Turistväg i Ådalen

För att lyfta Höga Kusten en nivå till och skapa fler arbetstillfällen behövs tydliga nav i strategiska lägen som knyter samman besöksmål och väcker intresset att se och uppleva mer av destination Höga Kusten. I Kramfors kommun finns i nuläget en turistväg (skyltas med en brunvit blomma) som förbinder besöksmål i Norabygden och Nordingrå. Den nya turistvägen bör börja vid Hornöberget, vilken är en knutpunkt för besöksnäringen i destination Höga Kusten. För att stärka helheten gällande besöksnäringsutveckling, har Kramfors kommun i samverkan med andra aktörer i länet gjort en förstudie; Högakustenbron - ett nav för ökad internationell attraktionskraft. I förstudien lyfts betydelsen av en ny turistväg från området vid Högakustenbron genom Ådalen med dess unika industrihistoria och Ångermanälvens karaktäristiska landskap. Längs sträckan finns platser som har gjort avtryck i Sveriges historia som Ådalen 31, världens största skiljeställe för flottat timmer och vaggan för flera folkrörelser. Vidare finns det ett kulturreservat, medeltidskyrkor, fornborgar, hamnar med ombordstigning för turbåt, boendeanläggningar samt smakupplevelser i lokala mat- och dryckeshantverk. En ny turistväg med avstickare i Ådalen bidrar till att öka orienterbarheten för besökare i området och bidrar samtidigt till att utveckla det lokala näringslivet. Etableringen av en turistväg kräver nära dialog och förankring mellan olika väghållare och andra aktörer. Den exakta sträckningen kan komma att förändras utifrån sådana dialoger.

Riktlinjer: • Etableringen av den nya turistvägen ska tillgängliggöra kommunens besöksmål och ge mervärde till det lokala näringslivet.

Blå- och grönstrukturer

Blå- och grönstrukturer spelar en central roll i kommunens långsiktiga utveckling. Blå- och grönstrukturer är ett samlingsnamn för områden med växter och vatten, både i städer och i naturen. Det kan till exempel vara parker, trädgårdar, trädalléer, vattendrag, sjöar, kustlinjer, och våtmarker. Tillsammans bildar de ett nätverk av blå och gröna områden som är viktiga för ekosystemet, människan och klimatet. Strukturerna kan även vara en del av landskapsbilden och kulturlandskapet. Kommunens blåstruktur är starkt förankrad med kommunens geografiska placering och yta. För att skydda dessa blåa resurser finns miljökvalitetsnormer (MKN) för både ytvatten och grundvatten, som anger vilken kvalitet vattnet ska ha för ett fungerande långsiktigt kretslopp. Genom att följa MKN säkerställs att vattenresurserna inte försämras, vilket är en förutsättning för hållbar utveckling och ett robust samhälle. Därmed behöver MKN för ytvatten- och grundvattenförekomster beaktas vid all form av planering, bygglov och förhandsbesked. Grönområden bidrar med viktiga ekosystemtjänster, erbjuder möjlighet till rekreation och är en central del i klimatanpassningen. Dessa strukturer ska värnas, återställas eller nyskapas eftersom de spelar en viktig roll för att skapa jämlika livsvillkor, främja folkhälsa och stärka den biologiska mångfalden.

Blåstruktur

Kust och Älv

För kust- och älvsmiljöerna i kommunen ska många olika intressen samverka. Miljöerna är viktiga för landskapsbilden och bidrar starkt till upplevelsen av kommunen som både attraktiv boendeplats och besöksmål. Här finns möjlighet till friluftsliv året runt – från sommarens bad och båtliv till vinterns skridsko- och skidåkning. Vid utveckling av kust och älv är det avgörande att planeringen sker på ett sätt som beaktar kultur- och naturvärden samt bidrar till att MKN för berörda vattenförekomster uppnås. Planeringen ska även ge goda förutsättningar för ekosystemtjänster, den biologiska mångfalden och livsmiljöer för växter och djur. Eftersom förändringar i vattenområdet både påverkar och påverkas av det som sker på land, behöver planeringen samspela från land till vatten. Nya anläggningar som bryggor, kajer och hamnar kan påverka vattenmiljön och kräver dispens från strandskyddet. I kustlandskapet ingår även ett sammanhängande skärgårdsområde som delas mellan Kramfors och grannkommuner. Här bildar ett mindre kluster av öar, belägna på båda sidor om kommungränsen, tillsammans en gemensam skärgårdsmiljö. Tillsammans skapar öarna ett kustavsnitt som stärker områdets och kommunens landskapskaraktär och erbjuder möjligheter för naturupplevelser och friluftsliv. Båttrafiken utgör både en viktig attraktionskraft för besöksnäringen och är en del av den lokala livskraften för invånare. Möjligheten att färdas längs kusten och älven skapar god tillgänglighet till kommunens vattenmiljöer. Det ger även förutsättningar för rekreation, besöksnäring och vardagsresande. Att kunna gå iland på öar, vid bryggor, kajer och hamnar runt om i kommunen stärker kopplingen mellan land och vatten, och bidrar till en levande kustzon, skärgård- och älvsmiljö. En del av kommunens kust och skärgård omfattas av världsnaturarvsstatus på grund av den snabba och omfattande landhöjningen efter den senaste inlandsisen, vilket har skapat unika naturvärden. Dessa värden är en viktig resurs för både besöksnäringen och det rörliga friluftslivet i kommunen. Området klassas även som ett ”Helcom MPA-område”, vilket gör att Sverige har därmed ett internationellt ansvar att bevara de marina värdena. Kust- och älvslandskapet berörs även av flertalet riksintressen, exempelvis friluftsliv, naturvård, yrkesfiske och sjöfart. Läs mer under Riksintresse. I områden av riksintresse får verksamheter och åtgärder inte påtagligt skada eller negativt påverka riksintresset. Utvecklingen ska baseras på de avvägningar som berörda myndigheter gör kring vilka intressen som ska ges företräde. Kusten och älven är betydelsefull för såväl invånare som besökare, därmed ser kommunen möjlighet i att stärka tillgängligheten genom att utveckla båtförbindelser till flera platser och öar inom kommunen samt till destinationer i angränsade kommuner. Vid utveckling av båttrafiken ska känsliga kust- och vattenmiljöer skyddas. Generellt ska kust- och älvslandskapet utvecklas för både människans, djuren och växternas välbefinnande.

Riktlinjer: • Bevara kust- och skärgårdsmiljöernas landskapsbild och naturvärden. • Säkerställa att MKN för berörda vattenförekomster uppnås i den mån det är möjligt. • Bebyggelse och infrastruktur ska planeras med hänsyn till havsnivåer, extremväder och naturvärden.

Grunda vikar

Grunda och skyddade vikar värms upp snabbt under våren och har ofta vegetation som ger skydd åt småfisk och andra organismer. Dessa förhållanden gör att vikarna ofta används som reproduktionsområde för olika fiskarter. Vattendjupet i Höga Kusten är stort nära inpå land, vilket gör att det finns få grunda vikar i kommunen. De få grunda vikarna som finns spelar därför en särskilt viktig roll för fiskbeståndens föryngring och bevarandet av den biologiska mångfalden. För att dessa värden inte ska gå förlorade vill kommunen verka för att dessa miljöer skyddas och bevaras. Det innebär bland annat att bottenstörande aktiviteter i dessa vikar bör begränsas, eftersom det kan påverka känslig vegetation såsom kransalger och kärlväxter negativt.

Riktlinjer: • Begränsa bottenstörande aktiviteter i vikarna för att bevara biologisk mångfald.

Bryggor

Kramfors kommun bedömer att det är viktigt att säkerställa god tillgång till vatten för både permanent- och fritidsboende, och att bryggor spelar en central roll för att möjliggöra rekreation och friluftsliv vid vatten. Möjligheten att använda fritidsbåtar har också ett stort rekreationsvärde i kommunen och förutsättningar behöver skapas för att detta värde inte ska gå förlorat. Kommunen anser samtidigt att bryggor inom eller i anslutning till bostadsområden bör samlas till gemensamma anläggningar, för att på så vis minska påverkan på naturvärden. Bryggor, båtplatser och båttrafik kan medföra negativa effekter på växt- och djurlivet under vattenytan. Exempelvis reducerar skuggning från bryggor ljusinsläppet till botten, vilket hämmar tillväxten av vattenväxter. Detta kan i sin tur påverka livsmiljön för fisk och bottenlevande organismer negativt. Genom att ha fler gemensamma bryggor kan både vattenmiljön skonas och tillgången till vatten möjliggöras för fler. Vidare ska nya bryggor placeras och utformas så att de kan vara användbara under lång tid framöver. Landhöjningen behöver beaktas för att minska framtida behov av åtgärder. För att begränsa påverkan på natur- och vattenmiljön bör bryggor planeras och utformas med hänsyn till lokala ekologiska förhållanden. Kommunen eftersträvar att befintliga gäst- och småbåtshamnar underhålls så att de kan fortsätta användas på lång sikt. Detta kan kräva åtgärder som flytt och/eller förlängning av bryggor och kajer samt i undantagsfall muddring. I de fallen görs alltid en prövning och lämplighetsbedömning enligt rådande lagstiftning så att påverkan blir godtagbar.

Riktlinjer: • Nya bryggor ska lokaliseras och utformas så att påverkan på naturmiljö och landskapsbild begränsas. • Planera och utforma gemensamma bryggor för bostadsområden med fokus på långsiktig hållbarhet och minimal miljöpåverkan.

Bild:Norrfällsviken

Grönstruktur

Mer grönska i orterna

Grönska i form av träd, buskar och annan växtlighet är betydelsefull ur en rad aspekter. Inte minst i tätbebyggda områden där det finns en stor del hårdgjorda ytor. Grönska bidrar exempelvis till skugga, fördröjer dagvattnet och förhöjer trivseln samt estetiska och sociala värden i kommunens stads- och ortsmiljöer. Grönska ska öka inom kommunens stads- och ortsområden. Detta behöver dels ske genom bevarande av befintlig grönska på torg, i parker, inom fritidsområden och bostadsgårdar, på parkeringsplatser och efter genomfartsleder, huvudvägar samt gång- och cykelvägar. Det behöver också finnas gröna mellanrum mellan olika typer av bebyggelser som är sammanhängande, så att växter och djur obehindrat kan sprida och röra sig. Detta innebär exempelvis att behålla befintliga träd i så hög utsträckning som möjligt vid förtätning. Träd som på grund av sjukdom, exploatering eller av annan anledning måste tas bort ska återplanteras eller kompenseras med motsvarande grönska på en närliggande plats. Utöver att bevara befintlig grönska ska ny växtlighet anläggas inom serviceortsområden, med fokus på årstidsväxlande träd- och buskplantering och annan växtlighet. Trädalléer, antingen enkel- eller dubbelsidiga, bör planteras längs genomfartsleder, huvudvägar samt gång- och cykelvägar. Planteringen ska i första hand bestå av inhemska arter för att främja biologisk mångfald, eftersom kommunen arbetar aktivt med att bekämpa de invasiva arterna. För att minska risken för allergiska besvär bör arter som orsakar pollenallergi undvikas. Val av växter och utformning ska dessutom anpassas efter platsens lokala förutsättningar.

Riktlinjer: • Öka andelen grönska inom kommunens ortsområden och behålla befintliga träd i möjligaste mån vid förtätning. • Anlägga trädalléer längs genomfartsvägar, huvudvägar och gång- och cykelvägar med inhemska och icke-allergiframkallande arter.

Bevarande av bergsiluetter

Berg och branta uddar är viktiga för landskapsbilden i kommunen. De är betydelsefulla för friluftslivet och bidrar till upplevelsen av platsen. Inom de utvidgade strandskyddsområdena, på 200 meter, ingår flera av dessa berg och uddar, vilka flertalet gånger rymmer särskilt skyddsvärda naturmiljöer och ekologiska värden. Kramfors kommun anser därmed att ny bebyggelse inte ska uppföras på eller i direkt närhet till bergstoppar och branta uddar. Med detta avses de berg och branta uddar som utgör en tydlig siluett i landskapet, där byggnationer påtagligt bedöms skada en sådan landskapsbild.

Riktlinjer: • Ny bebyggelse bör inte uppföras på eller i direkt anslutning till bergstoppar och brant uddar som utgör tydliga siluetter i landskapet.

Näringsliv

Kramfors kommun är en företagstät kommun med både större och mindre verksamheter. Det är en blandning av handel, tjänster, verksamheter och industrier. För att främja ett hållbart företagsklimat vill kommunen ge befintliga företag goda förutsättningar att utveckla sina verksamheter. Kompletteringsmark eller större planlagda markområden i nära anslutning till befintliga verksamheter ska därför kunna erbjudas de företag som vill expandera. Kramfors kommun vill även att kommunens näringsliv ska kompletteras och stärkas genom etableringar av nya verksamheter i attraktiva lägen och kan vid efterfrågan producera detaljplaner tidseffektivt. Dagligvaruhandeln genererar stora trafikflöden och ska därför lokaliseras i centrala lägen inom orterna. Det minskar bilberoendet och gör verksamheterna tillgängliga för gång- cykel- och kollektivtrafik. Detsamma gäller tjänsteföretag och icke-skrymmande sällanköpshandel, såsom kläder, hemutrustning och fritidsprodukter. Även kontor bör lokaliseras centralt för att skapa goda möjligheter till hållbar arbetspendling och stärka det lokala arbetslivet. En central lokalisering av caféer, restauranger och andra besöksorienterade verksamhet är dessutom avgörande för att skapa liv och rörelse i centrummiljön. Dessa verksamheter bidrar till att göra centrummiljön i Kramfors stad, service- och näroterna mer levande, attraktiva och socialt tillgängliga – platser där människor vill vistas, mötas och spendera tid. Sammantaget stärker centrala etableringar förutsättningarna för attraktiva och dynamiska centrummiljöer där handel, service, mötesplatser och arbetstillfällen samspelar för att skapa en stark och hållbar lokal utveckling. Ytkrävande eller störande verksamheter bör lokaliseras utanför centrala lägen och serviceortsområden för att minimera påverkan på människor och boendemiljöer. På samma sätt ska volymhandel – det vill säga sällanköpshandel som främst riktar sig till bilburna kunder, såsom bygg-, möbler- och vitvarubutiker – placeras i utkanten av orterna. Dessa verksamheter behöver god tillgänglighet och effektiva logistiklösningar, och bör därför etableras nära de större trafikstråken, främst E4 och R90. En sådan placering tillgodoser verksamheternas transport- och yteffektiviseringsbehov samtidigt som centrummiljöerna värnas och kan utvecklas för mer gång-, cykel- och serviceorienterade verksamheter. Vissa verksamheter och industrier kan vara störande för omgivningen och kräver prövning enligt MB, exempelvis på grund av hälsoskydd eller miljöfarlig verksamhet. Därför är det viktigt med tillräckliga avstånd mellan bostäder och verksamheter för att minimera störningar för boende och ge företagen möjlighet att utvecklas. Kommunen ska i planeringen arbeta för en god samexistens mellan störande verksamheter och annan markanvändning. Genom att väga olika intressen och lokalisera ny bebyggelse med hänsyn till verksamheters förutsättningar kan en hållbar och långsiktigt fungerande samhällsstruktur uppnås.

Riktlinjer: • Ge befintliga företag möjlighet att utveckla sina verksamheter genom att erbjuda mark, i första hand i anslutning till befintliga verksamheter. • Störande och ytkrävande verksamheter ska lokaliseras utanför Kramfors stad, service- och närortsområden. • Dagligvaruhandel och andra centrala verksamheter bör vara tillgängliga med gång, cykel och kollektivtrafik.

Teknisk anläggning

Det tekniska försörjningssystemet är en grundläggande infrastruktur för att samhället ska fungera både idag och i framtiden. Därför ska kommunen sträva efter att använda hållbara och robusta metoder för avlopp, vatten och andra tekniska anläggningar.

Illustration: Pusselbitar som representerar dricksvattenförsörjning, avloppsrening, dagvattenhantering samt avfall och återvinning.

Dricksvatten

Vattenförsörjning är den största och viktigaste pusselbiten inom den tekniska infrastrukturen för ett välfungerande samhälle. Rent dricksvatten ska värnas och förbli en fundamental rättighet, är nödvändigt för hygien, matlagning, brandsläckning och för att livsmedelsindustrin ska fungera. För att säkerställa en långsiktig hållbar vattenförsörjning behöver både mänsklig påverkan och klimatförändringarnas effekter beaktas. Markanvändning och vattenuttag kan försämra markens förmåga att lagra vatten och ökar risken för översvämningar, torka samt ras och skred vilket påverkar dricksvattentillgången. Det finns kommunala vattenverk, brunnar och privata vattentäkter. De kommunala vattentäkterna skyddas med föreskrifter som begränsar exploatering och kräver varsamhet inom skogs- och jordbruk. Föreskrifterna finns både i beslut om vattenskyddsområden och i lokala föreskrifter för människors hälsa och miljö. Alla kommunala vattentäkter bör ha vattenskyddsområden enligt Miljöbalkens kapitel om skydd av områden. Alla invånare ska ha tillgång till rent dricksvatten nu och i framtiden. Kommunen arbetar därför strategiskt med att identifiera risker, skydda vattenresurser och anpassa planeringen till ett förändrat klimat. Den kommunala Vattentjänstplanen ska vara ett underlag i all planering. Vid utveckling av industri- och verksamhetsområden samt ny bebyggelse ska behovet av kommunal anslutning eller enskilda lösningar alltid utredas, som vid utvecklig av fritidshusområden.

Riktlinjer: • Alla invånare bör ha tillgång till rent dricksvatten, nu och i framtiden.
Läs mer: • Kommunens vattentjänstplan 2024-2028

Avlopp

Avloppsanläggningar är en viktig pusselbit för ett väl fungerande samhälle. Ett samspel mellan bebyggelse-, vatten- och avloppsutveckling behövs för att Kramfors kommun ska kunna växa på ett hållbart sätt. Om avloppsvattnet inte renas innan det släpps ut i naturen kan det orsaka hälsoskyddsproblem med till exempel smittspridning och miljöproblem, såsom övergödning och syrebrist i våra hav och sjöar, samt spridning av mikroplaster och organiska föreningar. Kommunen har många kommunala avloppsreningsanläggningar med olika reningsprocesser och varierande storlek. Det finns också privata gemensamma lösningar och avloppsanläggningarna för enstaka hus. Vid utveckling av bebyggelse, industri- och verksamhetsområden måste det gå att ansluta området till en kommunal anläggning med tillräcklig kapacitet eller bygga en enskild anläggning med god rening.

Riktlinjer: • All bebyggelse ska ha bra avloppsrening genom anslutning till kommunal anläggning eller godkänd enskild lösning.
Läs mer: • Kommunens vattentjänstplan 2024-2028

Dagvatten

Hantering av dagvatten syftar till att på ett kontrollerat sätt ta hand om regn- och smältvatten för att förebygga översvämningar, skydda vattenkvaliteten, minska skador på naturmiljöer samt bidra till en god och långsiktig hållbar stads- och landsbygdssplanering. I naturmiljöer tas en del av regnvattnet upp av mark och växtlighet, vilket bidrar till att vattnet avdunstar eller leds bort långsamt. I tätbebyggda områden med mycket hårdgjorda ytor rinner dagvattnet snabbt vidare, ofta med föroreningar, vilket ökar belastningen på ledningsnätet. I Kramfors kommun förekommer dagvattenhantering både genom ledningssystem och via öppna diken. I flera av kommunens orter finns kombinerade ledningar där spillvatten, dagvatten och dränvatten leds i samma system. Detta medför att dagvatten i vissa fall belastar avloppsreningsverken. Ett underdimensionerat ledningsnät och otillräcklig dagvattenhantering kan leda till översvämningar som orsakar stora skador på infrastruktur, mark och egendom. I och med klimatförändringarna förväntas kraftigt regn och skyfall bli vanligare, vilket gör att fysisk planeringen behöver ske med klimatanpassning i fokus och med robust dagvattenhantering som en central del. Dagvattenfrågan ska utredas i ett tidigt skede för att minimera påverkan på mark och vatten, särskilt i områden i anslutning till känsliga recipienter. I den kommunala vattentjänstplanen beskrivs viktiga åtgärder för att minimera mängden dagvatten och ska vara ett underlag för den efterföljande planeringen vid bebyggelseutveckling.

Riktlinjer: • Dagvatten ska hanteras så att översvämningar och negativ påverkan på natur och bebyggelse minimeras. • Minska hårdgjorda ytor och öka grön infrastruktur genom exempelvis gröna tak och genomsläppliga beläggningar. • Bevara befintlig vegetation där det är möjligt.
Att göra: • Identifiera områden med risk för höga dagvattenflöden och arbeta med lokalt omhändertagande av vattnet.
Läs mer: • Kommunens Vattentjänstplan 2024–2028

Avfall och återvinning

Avfallshantering är en annan pusselbit inom den tekniska infrastrukturen, vid lokalisering och utformning av bebyggelse ska hänsyn tas till hur avfall kan hanteras. I kommunens samhällsplanering ska avfall hanteras som ett kretslopp där återvinning och återbruk främjas, särskilt vid utveckling av nya verksamhets- och bostadsområden. Ombyggnation av befintlig bebyggelse och återbruk av byggmaterial ska premieras framför nyproduktion, vilket ger positiva effekter i form av minskad avfallsmängd och klimatpåverkan. Kramfors kommun har i dagsläget två återvinningscentraler, en i Kramfors och en i Ullånger. Kommunen arbetar förebyggande för att minska mängden avfall genom en avfallsplan och avfallstrappan, där varje steg uppåt innebär en miljövinst där avfall sorteras. Trappans prioriteringsordning bygger på en hierarki enligt nuvarande EU-direktiv. Gällande avfallsplan lyfter fram fyra målområden för att minska avfallsmängd och öka hållbarheten: cirkulär och hållbar livsstil, minskad miljöpåverkan från avfallshantering, giftfri miljö och minskad nedskräpning.

Riktlinjer: • Säkerställa att avfallshanteringen prioriterar förebyggande, återanvändning och återvinning enligt principen i avfallstrappan.
Läs mer: • Kommunens Avfallsplan 2024-2034

Illustration: Återvinning

El och Energi

Sverige är ett av de länder i världen med högst energianvändning per person. Den energi vi förbrukar kommer från naturresurser, som i varierande grad påverkar miljön negativt. För att motverka klimatförändringarnas effekter krävs omfattande och systematiska förändringar i både samhällsstrukturer och tekniska system. Även om förändringarna innebär stora utmaningar, öppnar de samtidigt upp för möjligheten att skapa ett mer hållbart och rättvist samhälle. Omställningen är redan i gång och trots att Sverige fortfarande står för betydande utsläpp, är landet en föregångare inom energieffektivisering. Arbetet måste dock intensifieras för att nå klimatmålen. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en gällande energiplan som omfattar distribution, tillförsel och användning av energi. Kommunens gällande Energiplan ger en nuläges- och framtidsbild av energiförsörjning, användning och utmaningar.

Elnätskapaciteten

Idag ägs elnäten inom kommunen av energibolaget EON, vilket innebär att en god samverkan mellan kommunen och EON är viktigt för utbyggnad av elnätet. Planering av energikrävande verksamheter inom kommunen behöver ske i samklang. EON arbetar aktivt med ombyggnation och förstärkningar för att säkra nätet, vilket kan bidra till ökad kapacitet i flera områden. Eftersom Svenska kraftnät inte har några anläggningar eller ledningar med hög kapacitet inom kommunen, begränsas möjligheten till etablering av elintensiv industri.

Riktlinjer: • Stödja omställningen till förnybar energi och energieffektivisering. • Elförsörjning och elanvändning ska planeras i enlighet med kommunens Energiplan.

Läs mer: • Energi- och klimatstrategi för Västernorrland 2025–2030 • Kommunens Energiplan 2022-2027

Illustration: Vindkraftspark

Vindkraft

Vindkraft är en förnybar energikälla som inte ger upphov till utsläpp av växthusgaser och spelar en central roll i omställningen till ett mer hållbart energisystem. Sveriges geografiska läge och tekniska utveckling ger goda förutsättningar för fortsatt utbyggnad, men etablering kräver noggrann planering för att minimera påverkan på landskapet, naturvärden och närboende. För långsiktig hållbarhet är det därför viktigt att vindkraft lokaliseras med hänsyn både till miljön och människors livsmiljö. Kramfors kommun är positiv till vindkraft och har sedan tidigare pekat ut utvecklingsområden för utbyggnad av vindkraft i ett tematiskt tillägg till föregående översiktsplan. Eftersom flertalet vindkraftsparker redan har etablerats, bedöms det tematiska tillägget vara inaktuellt. Kramfors kommun avser inte att peka ut nya områden för vindkraft utan befintliga parker ska kunna utvecklas när ny teknik möjliggör ökad kapacitet. Om etablering av nya vindkraftsparker sker behöver det visas att de förslagna områdena är minst lika lämpliga som de områden som redan är utpekade och utbyggda. Kommunen bedömer dock att de föreslagna områdena, som all form av vindkraftsverksamhet, inte får lokaliseras inom Höga Kusten eftersom det skulle ge stor påverkan på landskapsbilden.

Riktlinjer: • Ny vindkraftsetableringar kommer endast godkännas om de kan visas att områdena är minst lika lämpliga som de redan etablerade områdena. • Vindkraftverk får inte placeras i Världsnaturarvsområdet Höga Kusten.

Transportinfrastruktur

Transportinfrastrukturen kan liknas vid ett nät som knyter samman Kramfors kommuns olika kommundelar och bostadsområden. Det möjliggör förflyttning för invånare, besökare, arbetskraft, varor och tjänster med olika transportslag. Samtidigt som trafikinfrastrukturen kan knyta samman områden, kan den skapa barriärer genom bland annat större vägar och järnvägar. För att åter sammanlänka områdena krävs säkra och trygga passager, med skilda utformningar beroende på geografiska och trafikmässiga förutsättningar. Konsekvensreducerande åtgärder för ett säkrare trafikrum ska vara ledstjärnan i trafikplaneringen, för kommunen och tillsammans med Trafikverket. Transportsystemet ska utformas på ett sätt som säkerställer att alla människor, oavsett behov, har jämlika möjligheter att nå sina målpunkter. Inkludering och tillgänglighet ska vara grundläggande principer i planeringen för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle. Transporthierarkin som ska efterföljas i Kramfors kommun ser ut på följande sätt:

Robusthet

En ökad robusthet behöver etableras för både järnvägs- och väginfrastrukturen i kommunen och i länet. Skyfallet under hösten 2025 visade tydligt hur sårbar infrastrukturen kan vara vid höga vattenflöden. Ras, underminerade järnvägsbanor och vägbanor samt skadade spår och vägbankar orsakade stora störningar i trafiken. Bland annat på järnvägssträckan mellan Kramfors - Sollefteå (Västerasby och ovanför Prästmon) och längs R90 mot Sollefteå. För att öka robustheten och säkerställa framkomlighet vid framtida extrema väderhändelser behöver utsatta sträckor identifieras och förstärkas. Det handlar om att förbättra dränering och vattenavledning, stärka banvallar och vägbankar samt genomföra långsiktigt hållbara åtgärder som minskar risken för ras och underminerade konstruktioner. Genom systematiskt underhåll och prioriterade insatser kan transportinfrastrukturen få den motståndskraft som krävs för att fungera även vid liknande händelser i framtiden.

Riktlinjer: • Säkerställa att transportinfrastrukturen är robust mot extrema väderhändelser.
Att göra: • Identifiera utsatta sträckor och förstärka dem systematiskt.

Gång och Cykel

Kramfors kommun ser ett tydligt behov av åtgärder som säkerställer en långsiktigt god trafiksituation för gående och cyklister i hela kommunen och i Höga Kusten. För att skapa trygga och tillgängliga trafikmiljöer krävs fler säkra passager och en infrastruktur som i högre grad är anpassad för oskyddade trafikanter. Oskyddade trafikanter ska kunna röra sig tryggt i staden, i orterna, på landsbygden och i kusten, oavsett om syftet är vardagsresor, fritidsaktiviteter eller besök i världsnaturarvsområdet. Säkra passager behövs särskilt längs genomfartsleder och huvudvägar, såsom E4, där dagens korsningsmöjligheter är få eller obefintliga. Hastighetsdämpande åtgärder som fartgupp, avsmalningar och upphöjda övergångar är viktiga för att öka säkerheten där planskilda lösningar saknas. Kommunens spridda bebyggelse gör att genomfartsleder präglar flera orter, vilket leder till problem med trafiksäkerhet, luftkvalitet, buller och bristande trivsel i det offentliga rummet. Därför är det avgörande att genomfartsstråken utformas på ett sätt som skapar lugnare trafikrytmer och tryggare miljöer. Likaledes har kommunen många avfarter som behöver förbättras i syfte av att stärka trafiksäkerheten och tillgängligheten. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder ska även integreras från början vid nybyggnationer som förväntas generera ökat gång- och cykelflöde, såsom bostadsområde, handelsområde och besöksmål. I många orter upphör gång- och cykelvägar abrupt och övergår i motortrafikerade vägar, vilket skapar otrygghet. På landsbygden saknas ofta gång- och cykelvägar helt, samtidigt som hastigheterna är höga och vägrenarna smala. Detta innebär att invånare tvingas gå eller cykla på vägar avsedda för biltrafik och ofta även korsa dem utan säkra passager. I takt med att Höga Kusten fortsätter växa som besöksdestination förväntas fler besökare nyttja de motortrafikerade vägbanorna för vandring, cykling och annan friluftsaktivitet, vilket ökar konkurrensen om utrymmet och risken för olyckor. För att möta utmaningarna behövs satsningar på alla vägar oavsett vilken aktör som är väghållare, såsom breddade vägrenar, separerade gång- och cykelvägar eller bygdevägar samt fler säkra passager.

En passage räknas som säker när den är planskild genom en bro eller tunnel, eller när hastigheten för vägtrafiken sänks så att minst 85 procent av bilisterna håller maximalt 30 km/tim.

Riktlinjer: • Infrastrukturen för gående och cyklister ska möjliggöra trygg och säker rörelse i orterna, på landsbygden och längs kusten. • Det ska integreras trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid nybyggnationer.

Kollektivtrafik

Kramfors resecentrum

Kramfors resecentrum är i behov av att byggas om för att möta framtida behov. Syftet är att kunna ta emot längre persontåg eller två kortare tåg samtidigt, samt skapa förutsättningar för att tåg ska kunna passera ett stillastående tåg vid stationen. Detta innebär bland annat att perrongen behöver förlängas både norrut, mot gångbron Kurredoren, och söderut mot den befintliga pendlarparkeringen. Ombyggnationen kommer öka kapaciteten och ge goda effekter på den regionala tågtrafiken, samtidigt kommer det medföra konsekvenser på den lokala centrummiljön. Därför är det viktigt att anläggningen utformas med hänsyn till omgivningen. Kramfors kommun anser att ombyggnationen bör omfatta åtgärder som stärker trafiksäkerheten och tillgängligheten. När två tåg angör stationen samtidigt fördubblas resandeflödet, vilket ökar trycket från både bilister och oskyddade trafikanter längs Stationsgatan. För att möta detta behövs säkra passager över gatan och bättre möjligheter för lämning och hämtning med bil. En ny passage över R90 och järnvägen, som knyter samman västra delen av staden med resecentrum, är också viktigt för att fler ska kunna nå kollektivtrafiken och för att underlätta hållbara resval. Det är dessutom angeläget att den nya utformningen harmoniserar med den befintliga gestaltningen. Materialval, gångytor, belysning och offentlig konst bör därför följa samma linje. Om den befintliga buskraden längs Stationsgatan måste tas bort för att möjliggöra ombyggnationen, bör den ersättas med ny växtlighet, exempelvis genom att förlänga trädplanteringen som redan kantar stationsområdet.

Riktlinjer: • Resecentrum ska utvecklas för att möta framtida kapacitetsbehov och ge god framkomlighet. • Utformningen ska harmonisera med befintlig gestaltning och bidra till en attraktiv och trygg plats.

Busstrafik

Kramfors kommun strävar efter att fler vill och kan välja bussen som transportmedel. För att detta ska bli möjligt behöver busshållplatser placeras strategiskt och på lämpliga platser som gör kollektivtrafiken tillgänglig, effektiv och attraktiv. Hållplatserna ska stödja ett gott upptagningsområde och bidra till att både invånare och besökare enkelt kan nå viktiga målpunkter. Vid etablering av nya hållplatser är trygghet och god trafiksäkerhet grundläggande förutsättningar. För att fler ska kunna välja buss krävs dessutom att hållplatserna är tillgänglighetsanpassade, så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dem. I dag har många av kommunens hållplatser låg tillgänglighetsstandard, exempelvis avseende plattformshöjd, väderskydd, belysning, taktil och realtidsinformation samt informationstavlor. Även om alla hållplatser inte kan nå full tillgänglighet finns ett behov av att generellt höja standarden på utformning och utrustning i hela kommunen.

Riktlinjer: • Busshållplatser ska utformas för att ge en säker, attraktiv och tillgänglig busstrafik.
Läs mer: • Busshållplatser, Trafikverket

Motortrafik

Inventering av vägnätet

Kommunen har ett kontinuerligt ansvar att se över trafiksituationen, för att eftersträva hög trafiksäkerhet och trygghet i trafikrummet, oavsett vilken aktör som är väghållare. Kramfors kommunen planerar att genomföra inventeringar av vägnätet för att analysera trafikflöden, hastigheter, korsningar, trafiksäkerhet samt gång- och cykelvägar för att identifiera risker och förbättringsområden. Inventeringarna planeras främst fokuseras kring Kramfors stad, serviceorter och närorter. Även om Trafikverket är väghållare för statliga vägar, kan kommunen i vissa fall, särskilt inom tätbebyggda områden, påverka hastighetsregleringen för att skapa en mer säker och trygg miljö för alla trafikanter. En samverkan mellan olika väghållare är avgörande för att uppnå en helhetssyn på trafiksäkerheten och för att möta lokala behov. Fortsatt samverkan ska ske med Trafikverket vid trafikplanering.

Riktlinjer: • Trafiksäkerhet och trygghet ska beaktas i all planering av vägnätet.
Att göra: • Inventeringen av vägnätet kommer bli en del av arbetet med ett nytt kommuntäckande strategidokument för transportinfrastruktur. Inventeringen kommer bestå av både platsanalyser, medborgardialoger och trafikprognoser. • Åtgärder vid korsningar och avfarter vid större vägar ska genomföras för att öka säkerheten för både bilar och oskyddade trafikanter

Det funktionellt prioriterade vägnätet

Kramfors kommun anser att vägar inom Höga Kusten bör prioriteras regionalt och ingå i det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV), samtidigt som behovet av hastighetssänkningar i serviceorter tillgodoses. Trafikverket har pekat ut de statliga vägar som ingår i FPV, eftersom de är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, där det är särskilt viktigt att tillgängligheten värnas och utvecklas. Det innefattar exempelvis vägar som är viktiga för godstrafik, arbetspendling och besöksnäring. Betydelsefulla vägar för besöksnäring utgör vägar med periodvis stora flöden av sällanresenärer som inte är så bekanta med området, och vägar som leder till större besöksmål, samt vägar i områden där besöksnäringen är av stor betydelse i förhållande till andra näringar. FPV fungerar som underlag när Trafikverket prioriterar åtgärder, både i utformning av vägar och drift- och underhåll samt vid bland annat justering av hastighetsgränser. Kommunen ser ett uttalat behov av att stärka och utöka FPV inom kommunen, eftersom ett robust vägnät är avgörande för lokal utveckling och tillgänglighet till destination Höga Kusten och dess flera besöksmål. Besöksnäringen växer kraftigt, trafikflödena ökar och antalet människor mångdubblas sommartid. En väl utbyggd FPV-struktur är därmed avgörande för att möta framtida behov och säkerställa tillgängligheten till besöksmål, samhällsservice och strategiska knutpunkter i kommunen.

Riktlinjer: • Vägnätet ska prioriteras för regional tillgänglighet med fokus på besöksnäring, industri och pendling. • Trafiksäkerhet ska beaktas genom anpassad vägutformning och hastighet.

Bilparkeringars utformning

I Kramfors kommuns nuvarande parkeringsstrategi finns riktlinjer för hur parkeringar ska anordnas för att få en bättre och mer hållbar parkeringssituation. Bilparkeringar upptar ofta stora ytor och behöver därför utformas med omsorg. En viktig del är att parkeringsytorna inte enbart ska bestå av hårdgjorda ytor utan även innehålla grönska, exempelvis träd, buskar eller annan vegetation. Detta ger skugga, hanterar dagvatten och skapar en mer trivsam miljö. I Kramfors stad och serviceorterna bör minst 15% av parkeringsytan bestå av grönska. Parkeringar ska även vara tillgängliga för alla, med platser anpassade för barnfamiljer, äldre och personer med nedsatt rörelseförmåga. Trafiksäkerhet och trygghet är också centrala faktorer. Parkeringar ska ha god belysning, tydliga gångvägar och lösningar som minimerar backning mot trafikerade gator. Även stråken mellan parkering och målpunkt kan behöva trygghetsskapande åtgärder. Parkeringar ska dessutom vara välordnade, vilket i tätbebyggda områden innebär markerade rutor och tydliga avgränsningar. På landsbygden kan enklare naturanpassad utformning vara lämplig, exempelvis med grusytor och avgränsningar av stockar eller stenar.

Riktlinjer: • Parkeringsytor bör utformas så att de kombinerar funktionellt hårdgjorda ytor med grönska som bidrar till trivsel, skugga och dagvattenhantering.
Att göra: • Ta fram en ny Parkeringsstrategi
Läs mer: • Kommunens parkeringsstrategi

Kommunikationsnav - Höga Kusten Airport och Västeraspby tågstation

Kramfors kommun anser att Höga Kusten Airport tillsammans med Västeraspby tågstation ska utvecklas till ett kommunikationsnav. I Västeraspby, mitt i Västernorrland, ligger flygplats och tågstation samlokaliserade - unikt i Sverige utöver Arlanda. Flygplatsen har direktkoppling till Botniabanan, Ådalsbanan och Stambanan, vilket ger hög tillgänglighet från ett stort omland och möjliggör hållbara och effektiva anslutningsresor. När Nya Ostkustbanan färdigställs och om persontrafik etableras på sträckan Östersund - Sollefteå – Umeå förstärks denna konkurrensfördel ytterligare. Höga Kusten Airport kan därmed få det största upptagningsområdet bland länets flygplatser och stärka sin roll som en nyckelpunkt i den regionala infrastrukturen. För att öka kapacitet och flexibilitet krävs en extra perrong med gångpassage samt en vändslinga vid Västeraspby tågstation. Detta förbättrar resandeutbytet, stärker robustheten i järnvägsnätet och gynnar både godstågstrafik och nuvarande samt framtida persontågstrafik. Flygplatsen är avgörande för näringslivets nationella och internationella resor och förväntas bli ännu viktigare vid framtida etableringar. Den har också en central roll för totalförsvaret och krisberedskapen, med ökande behov i takt med Försvarsmaktens återetablering i Sollefteå och civila försvarsutbildningar. Flygplatsen används även idag av bland annat ambulansflyg, Polismyndigheten, Kriminalvården och Räddningstjänsten. Höga Kusten Airport har potential att utvecklas till ett regionalt flygnav. Landningsbanan kan förlängas till 2 600 meter för att möjliggöra internationella flygningar, exempelvis charter. En framtida navlösning för Norrlandsflyg till Arlanda skulle minska utsläpp, förbättra tillgänglighet och på sikt möjliggöra elflyg.

Riktlinjer: • Utveckling av flygplatsen och tågstationen ska främja en effektiv, hållbar och regional transportfunktion.

Båttrafik

Det finns allmän farled längs kusten och Ångermanälven som används av yrkestrafik kopplat till trä- och pappersindustrin. Farleden utgör ett riksintresse för sjöfarten. I kommunen finns ingen allmän hamn, men skärgårdstrafik bedrivs till och från Högbonden och Ulvön. Skärgården är betydelsefull både för boende och besökare, kommunen ser därför möjlighet att stärka tillgängligheten genom att utveckla båttrafik till flera platser och öar inom kommunen samt till destinationer i angränsade kommuner. Det finns även flera fritidsbåtshamnar som används av både invånare och besökare. Vid framtida satsningar för fritidsbåtar är det viktigt att säkerställa god service med exempelvis tankningsmöjligheter, sjösättningspunkter och hantering av avfall och latrin. De branta stränderna i Höga Kusten och Ådalen gör att vattnet snabbt blir djupt nära land, något som gör området särskilt attraktivt för båtliv. För att båttrafiken ska fungera väl behövs även landstigningsplatser där det finns besöksmål, leder eller andra aktiviteter som lockar både besökare och kommuninvånare. Samtidigt måste båtlivet styras på ett sätt som skyddar känsliga kust- och vattenmiljöer, speciellt de grunda områdena.

Riktlinjer: • Utveckling av båttrafik ska ske med hänsyn till både tillgänglighet och skydd av känsliga kust- och vattenmiljöer.

Miljö, hänsyn och riske

Vid detaljplanering och lovgivning är det viktigt att bebyggelse lokaliseras till lämplig mark med hänsyn till de risker som finns eller kan uppstå i den fysiska miljön. Ett förändrat klimat påverkar den bebyggda och naturliga miljön, vilket kan leda till att befintliga risker påverkas negativt. Risker behöver synliggöras, utredas och åtgärdas.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och påverkar redan idag både samhället och naturen. Exakt hur klimatet förändras lokalt eller globalt går inte att förutse, men befintligt kunskapsmaterial och klimatscenarier kan användas som underlag i samhällsplaneringen för att göra klimatanpassningar och stärka motståndskraften mot klimatförändringar. Kommunen ska jobba för att minska utsläppen och använda förnyelsebara energikällor. I Program för ekologisk hållbarhet 2025–2027 behandlas kommunens klimatmål och arbete med utsläppsminskning samt klimatanpassning. Programmet ska revideras varje ny mandatperiod. Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället och ekonomin till de klimatförändringar som redan märks av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Vi kan minska vår sårbarhet för klimatrelaterade händelser genom att vidta åtgärder samt att ta vara på de positiva effekter som ett förändrat klimat ger. Genom att förbereda samhället kan risker för skador minska, liv och egendom skyddas, samt en hållbar utveckling säkerställas trots klimatförändringarnas utmaningar. Det är därför avgörande att klimatanpassning blir en integrerad del av den fysiska planeringen och genomsyrar den efterföljande planeringen i form av detaljplanering och bygglov. Genom att arbeta förebyggande kan vi minska sårbarheten och stärka kommunens motståndskraft mot framtida klimatpåverkan.

Extremväder och översvämning

I Kramfors kommun väntas klimatförändringar främst innebära ökade nederbördsmängder, fler varma perioder och kortare snösäsonger. Risken för översvämningar, torka, ras, skred och erosion ökar som en följd av detta. Flera av dessa klimatförändringar utrycker sig i form av extremväder som kraftiga stormar, skyfall, värmeböljor och köldknäppar. Dessa extremer kan ge stora konsekvenser och vara svårhanterade. Kommunen vill arbeta förebyggande genom att identifiera utsatta områden och planera för åtgärder som förhindrar skador.

Värmeböljor och perioder som är ovanligt varma kan påverka människors hälsa negativt, där vissa grupper är speciellt utsatta. En varm dag kan innebära olika utmaningar för olika människor. Det är viktigt att kommunens äldreboenden, skolor och förskolor anpassas för att minska risker för människor under värmeböljor. Utomhusmiljöernas utformning påverkar hur problematiska värmeböljor blir. Mer grönska och vatten sänker temperaturen lokalt och skapar behagligare miljöer. Kommunen arbetar för att öka mängden grönska i våra utomhusmiljöer och för att bevara den som redan finns (läs mer under Blå- och grönstrukturer). Vid exploatering och byggnation är det viktigt att överväga materialval och mängden hårdgjord yta för att förebygga problem vid höga temperaturer och skyfall. Jord- och skogsbruket påverkas av ostadigare väder, med osäkrare skördar och sämre förutsättningar för odling och skogstillväxt. Torka och höga temperaturer kan minska tillgången på vatten och göra det svårare att odla vissa grödor, samtidigt som kraftigt regn och översvämningar kan skada grödor och infrastruktur samt öka risken för mark- och vattenföroreningar. De varmare och torrare somrarna medför även ökad risk för skogsbränder, vilket påverkar både skogsnäringen och ekosystemen. Skyfall och höga vattenflöden blir allt vanligare och konsekvenserna är ofta påtagliga och påverkar både infrastruktur och människors vardag. Bortspolade vägar, urspårade tåg och höga vattenflöden har lett till olyckor och skador på mark och egendom. Skyfall är svåra att förutse och hur hårt ett område drabbas beror på lokala förhållanden. Det är därför viktigt med kontinuerlig kartläggning och planering som tar hänsyn till riskerna vid höga vattenflöden för att förebygga skador och säkerställa att både infrastruktur och vardag fungerar även vid extrema väderhändelser. Extremväder de senaste åren har dock visat att det kan bli problem även på oväntade platser, dessa platser behöver i så lång utsträckning som möjligt identifieras och åtgärder behöver tillämpas. Med ökande nederbörd och varierande vattenstånd ökar även risken för översvämningar, speciellt i lågpunkter och runt vattendrag. Kramfors kommun är mycket kuperat, vilket gör att översvämningsrisken varierar och oftast inte berör några större ytor. Trots detta är det viktigt att vidta åtgärder där det behövs. Hårdgjorda ytor kan bidra till både lokala översvämningar och stora vattenflöden eftersom regnvatten inte filtreras utan rinner ovanpå ytorna och samlas i lågpunkter. Kommunen ska därför planera för att öka mängden genomsläppliga ytor där det är möjligt. I tätbebyggda områden, där hårdgjorda ytor vanligen dominerar, är en god dagvattenhantering avgörande för att minska risken för översvämningar, ras och skred. Extremväder vid kusten innebär ofta höga havsnivåer i kombination med storm, vilket kan ge skador på mark och egendom. Det är viktigt att ny bebyggelse byggs så högt upp att de inte påverkas av framtida extremväder. Befintlig bebyggelse bör inventeras och om möjligt åtgärdas i förebyggande syfte.

Klimatanpassning av befintlig bebyggelse

För att hantera risker kopplade till ett förändrat klimat behöver kommunen, myndigheter, fastighetsägare, föreningar och privatpersoner samarbeta och vidta åtgärder – lika mycket kring nybyggnation som för befintlig bebyggelse. Således är kunskap och kommunikation mellan alla aktörer viktig för att kunna identifiera områden med förhöjda risker och vilka åtgärder som behövs. De flesta orterna i kommunen har gles bebyggelse med mycket grönstruktur. Det är viktigt att bevara och även utöka växtligheten. Träd och grönska hjälper till att fördröja och rena vattnet samt ger skugga och kyler, därtill ökar de luftfuktigheten och binder koldioxid. En annan fördröjningsåtgärd kan vara att identifiera ytor, som utöver sin vanliga funktion, har kapaciteten att agera som ”uppsamlingsyta” för större nederbördsmängder – exempelvis en park eller parkering. Bebyggelse inom område med ras- och skredrisk ska också bevakas och vid behov utredas för att se möjliga förstärkningsåtgärder.

Riktlinjer: • Integrera klimatanpassningsarbetet i den fysiska planeringen samt efterföljande detaljplanering och bygglov. • Utsatta områden ska identifieras och nödvändiga åtgärder ska implementeras. • Bevara och utöka infrastruktur som gynnar klimatanpassningen. Läs mer: • Regional handlingsplan för klimatanpassning •Program för ekologisk hållbarhet 2025–2027

Ras, skred och erosion

Ras och skred är snabba rörelser i marken som kan orsaka stora skador på både människor, byggnader och natur. Ibland beror ras och skred på naturliga orsaker som regn och erosion, men ibland påverkar vi människor risken genom till exempel byggnation, förändrad markanvändning eller andra ingrepp i naturen. Risken för ras, skred och erosion är större i branta områden med lös jord, särskilt nära vattendrag, som i kommunens dalgångar med finkorniga jordar. Risken för ras, skred och erosion ökar på grund av klimatförändringarna och tidigare extremväder i kommunen har visat hur stora vattenflöden kan påverka markstabiliteten och öka risken för skador och olyckor. Genom att anpassa markanvändningen efter lokala förhållanden kan både människor och miljö skyddas på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vid all exploatering och planering i känsliga områden ska det göras bedömningar av markens stabilitet och eventuella behov av extra åtgärder för att minska risken för ras, skred och erosion. Vid detaljplanering (och bygglov i särskilda fall) görs geotekniska undersökningar/utredningar. I områden med kända erosionsrisker bör kalhyggen undvikas, eftersom träd och växtlighet är viktiga för att behålla markens stabilitet.

Riktlinjer: • Markanvändningen ska anpassas efter de geologiska förutsättningarna och de risker som finns på platsen. • Vid exploatering och planering i känsliga områden ska markens stabilitet utredas. • Åtgärder för att minska risken för ras, skred och erosion ska utredas och tillämpas i känsliga områden.

Förorenade områden

Förorenade områden är mark- eller vattenområden, anläggningar och byggnader som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Förorenade områden utgör en risk för både människors hälsa och miljön, genom spridning av skadliga ämnen via luft, mark och vatten. Kommunens industrihistoria med väldigt många verksamheter kopplade till skogsråvara har lämnat kvar stora områden med föroreningar. Sågarna använde redan på 1920-talet kemikalier mot blånadssvampar och senare kom impregneringsanläggningar och massaindustrier. Verksamheterna låg på strandkanter vid Ångermanälven och havet där många ”byggde” ny industrimark med hjälp av bland annat pålkaj, strökaj och rustbädd. Det är konstruktioner som håller bra när de är under vatten, men som nu sakta ruttnar bort på grund av landhöjningen och påverkan från is och vågor[SS64.1]. I övrigt finns i kommunen, som i övriga Sverige, flera mindre områden där det bedrivits andra förorenande verksamheter som behöver efterbehandlas. Kommunen anser att efterbehandlingsarbetet är väldigt viktigt för att minska riskerna och för att områdena ska kunna återanvändas. Det är bara för förorenade områden utan någon ansvarig som kommunen kan vara huvudman och vara direkt inblandad i efterbehandlingen. I övriga fall finns en ansvarig och då ska de åtgärda föroreningarna. Kommunen ska i miljötillsynen arbeta för att ansvariga företag efterbehandlar förorenade områden. Även vid all exploatering i förorenade områden ska kommunen arbeta för att undersökningar och vid behov efterbehandling görs innan byggstart.

Efterbehandling: Åtgärder som tar hand om en föroreningsskada i ett förorenat område. Det finns flera olika typer av efterbehandlingsmetoder där vissa syftar till att ta bort och andra till att stabilisera föroreningarna.

Ansvarig för efterbehandling: För verksamheter som avslutats före 1 juli 1969 eller företag som inte finns kvar på grund av konkurs eller liknande finns möjlighet att söka statsbidrag till undersökning och efterbehandling.

Riktlinjer: • Säkerställa att undersökningar och, vid behov, efterbehandling genomförs innan byggstart. • Ta hänsyn till förorenade områden vid fysik planering och exploatering.

Radon

Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som finns i mark och grundvatten. Beroende på markens genomsläpplighet och husgrundens täthet, kan radon tränga in i byggnader och skapa en ohälsosam inomhusmiljö. Radon kan komma in från marken, hushållsvattnet eller genom vissa byggmaterial. Eftersom förhöjda halter av radon inomhus innebär en hälsorisk finns det fastställda gränsvärden som ska följas för nybyggda bostäder. Vid planering av ny bebyggelse ska risken för radon beaktas. Genom att välja rätt byggteknik och genomföra radonmätningar vid behov kan en god inomhusmiljö säkerställas.

Riktlinjer: • Följa de fastställda gränsvärdena för radon vid nybyggnation. • Beakta radonrisker tidigt vid planering av ny bebyggelse.

Buller

Buller är oönskat ljud som har blivit ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver kan buller också orsaka bland annat stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. Riktlinjer från centrala myndigheter gällande buller och vibrationer ska efterföljas. Hänsyn till buller ska tas vid all etablering och i detaljplaneringens tidiga skede, för att säkerställa en god boende- och livsmiljö samt förebygga framtida störningar.

Riktlinjer: • Ta hänsyn till buller tidigt i planeringen för att säkerställa god boendemiljö. • Följa myndigheters riktlinjer för buller och vibrationer.

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp på ämnen och föremål som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om det inte hanteras på rätt sätt under en transport. Det handlar om föremål som transporteras på vägar, järnvägar samt till sjöss och i luften. För kommunen är det i dagsläget Ådalsbanan, E4, R90 och väg 332, 333, 334, 825, 833, 848 som är utpekade för transporter med farligt gods. Det finns varken tillverkare eller större mottagare av farligt gods inom kommunen, den största mängden passerar kommunen via E4 och järnvägen.

Riktlinjer: • Stor hänsyn ska tas vid etableringar och bostadsbebyggelse längs vägar med farligt gods.

Ljusföroreningar

Ljusföroreningar syftar på de negativa effekter som konstgjort ljus har på djur och natur. Det kan handla om ljus som är för starkt, lyser på fel plats eller används vid fel tidpunkt, särskilt nattetid. Vanliga källor är vägar, industriområden och idrottsanläggningar, där ljuset sprids och stör naturliga ekosystem. För att minska påverkan från ljusföroreningar är det viktigt att planera med hänsyn till både funktion, trygghet och miljön. Åtgärder kan inkludera rörelsestyrd belysning samt användning av avskärmade armaturer och varmare ljustoner. I Kramfors kommun bör särskild hänsyn tas i områden med höga naturvärden, nära vattenmiljöer och i skogsområden där rekreation och friluftsliv kombineras med biologisk mångfald. En långsiktig strategi för att begränsa ljusföroreningar gynnar både ekosystem och människor.

Riktlinjer: • Planera belysning med hänsyn till funktion, trygghet och miljö för att minska påverkan på djur, natur och människor.

Totalförsvarets civila intresse

Vid risker (och krig) ska de samhällsviktiga verksamheterna och funktionerna upprätthållas. Det kanske inte blir i ordinarie utsträckning eller format, men en normal vardag ska mångt och mycket kvarstå. Risker kan omfatta allt från påverkan på dricksvattenförsörjningen, och längre strömavbrott till framtida klimatförändringar och extremväder. Kommunen ska arbeta aktivt med beredskapsplanering och kommunala trygghetspunkter. Alla kommunens samhällsviktiga verksamheter ska ha en kontinuitetsplan.

Skyddsrum

Skyddsrum ska ge skydd åt människor vid krig. Det är fastighetsägarna som är ansvariga för att de ställs i ordning när beredskapen höjs. Myndigheten för civilt försvar (MCF) har det övergripande ansvaret för att säkerställa att antalet skyddsrum i landet bibehålls på en tillräcklig nivå för att möta samhällets behov vid kris eller krig. Dessutom utövar myndigheten tillsyn över befintliga skyddsrum för att kontrollera att de uppfyller gällande säkerhetskrav och är i funktionellt skick.

Riktlinjer: • Samhällsviktiga funktioner ska upprätthållas vid kris, extremväder eller andra störningar. • Skyddsrum ska hållas i funktionellt skick och uppfylla säkerhetskrav.
Att göra: • Ta fram en Risk- och sårbarsanalys. • Ta fram en Styrelsplanering, vilket är en planering för prioritering av verksamheter vid kris eller krig.

Hjälp

Inställningar

Talläge

Övriga inställningar

Textförstoringsglas

Kramfors översiktsplan › Ställningstaganden

Ställningstaganden

Ställningstaganden

llustration: Sambandet mellan målbild, utvecklingsinriktningar och ställningstaganden i översiktsplanen.

En god planeringsberedskap

Befintligt bostadsbestånd

Illustration: Bostadshus

Arkitektur och gestaltning

Allmänna platser

Illustration: Torg

Landsbygden

Jordbrukslandskap

Skogsbrukslandskap

Skola och förskola

Vård och stöd

Besöksnäring och friluftsliv

Tillgänglighetsanpassade besöksmål

Bild: Vy från Skulebergets linbana.

Turistväg i Ådalen

Blå- och grönstrukturer

Blåstruktur

Kust och Älv

Grunda vikar

Bryggor

Bild:Norrfällsviken