Transportinfrastrukturen kan liknas ett nät som knyter samman Kramfors olika kommundelar och bostadsområden. Det möjliggör förflyttning för besökare, arbetskraft, varor och tjänster med olika transportslag. Samtidigt som trafikinfrastrukturen kan knyta samman områden, kan den skapa barriärer genom bland annat större vägar och järnvägar. För att åter sammanlänka områdena krävs säkra och trygga passager, med skilda utformningar beroende på geografiska och trafikmässiga förutsättningar. Konsekvensreducerande åtgärder för ett säkrare trafikrum ska vara ledstjärnan i trafikplaneringen, för kommunen och tillsammans med Trafikverket. Transportsystemet ska utformas på ett sätt som säkerställer att alla människor, oavsett behov, har jämlika möjligheter att nå sina målpunkter. Inkludering och tillgänglighet ska vara grundläggande principer i planeringen för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle. Transporthierarkin som ska efterföljas i Kramfors kommun ser ut på följande sätt:

Höstens skyfall 2025 visade tydligt hur sårbar både järnvägs- och väginfrastrukturen kan vara vid höga vattenflöden. Ras, underminerade järnvägsbanor och vägbanor samt skadade spår och vägbankar orsakade stora störningar i trafiken. Bland annat på järnvägssträckan mellan Kramfors - Sollefteå (Västerasby och ovanför Prästmon) och längs R90 mot Sollefteå. För att öka robustheten och säkerställa framkomlighet vid framtida extrema väderhändelser behöver utsatta sträckor identifieras och förstärkas. Det handlar om att förbättra dränering och vattenavledning, stärka banvallar och vägbankar samt genomföra långsiktigt hållbara åtgärder som minskar risken för ras och underminerade konstruktioner. Genom systematiskt underhåll och prioriterade insatser kan transportinfrastrukturen få den motståndskraft som krävs för att fungera även vid liknande händelser i framtiden.

För att kunna skapa en god tillgänglighet och säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter behövs säkra passager över bilvägar och en mer gång- och cykelinriktad infrastruktur. En passage definieras som säker om den är planskild av en bro eller tunnel, eller om 85 procent av bilisterna passerar i max 30 km/tim. För att åstadkomma det sistnämnda krävs hastighetsdämpade åtgärder, som exempelvis byggande av fartgupp och upphöjning av passagen. Fler säkra passager behöver byggas på genomfartsvägar och på det övriga huvudvägnätet i Kramfors kommun. Detta avser både ombyggnation av befintliga passager där trafiksäkerheten i dag är låg och byggande av nya säkra passager för att öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Exempelvis behöver fler säkra passager skapas efter E4, där oskyddade trafikanter behöver kunna korsa vägen på ett tryggt sätt, på fler ställen än i dag. Likaledes ska en säker trafikmiljö för gående och cyklister implementeras vid nybyggnationer som förväntas generera ökade flöden av oskyddade trafikanter, allt från nya affärsetableringar till bostadsområden. Flertalet av kommunens gång- och cykelvägar slutar abrupt och övergår till fordonstrafikerade vägar. Områden som idag saknar en god gång- och cykelinfrastruktur kan vid exploatering behöva förses med, eller utveckla befintliga, gång- och cykelvägar samt säkra passager.

Längs Ådalsbanan mellan Veda och Bollstabruk är hastigheterna mycket låga, somliga delsträckor tillåter endast 70–80 km/h. Det finns kraftiga lutningar på sträckan, vilka skapar problem för stillastående tåg vid mötesstationer. Hastighetshöjande åtgärder på sådana sträckor i form av linjerätningar skulle medföra restidsvinster för gods- och persontågstrafik. Kramfors kommun ser ett stort behov av sådana åtgärder. Kramfors kommun anser därtill att investeringar behöver ske på sträckan Västeraspby - Långsele, som är en viktig bandel för såväl godstrafik som för framtida persontågstrafik. Denna sträcka har nyligen genomgått en upprustning men brister finns ännu och standarden är fortfarande låg. Hastigheterna efter bandelen kan öka om plankorsningar försågs med bomanläggningar eller slopades, om ett modernt signalsystem infördes och vid byte av växlar. Kramfors kommun ser ett stort behov av sådana åtgärder.

Lokalisering av och avståndet mellan busshållplatser är viktiga aspekter för att öka tillgängligheten till busstrafiken och för att göra den valbar för fler. Resenärer är generellt sett ovilliga att gå längre sträckor till en busshållplats. Kramfors kommun bedömer därmed att vissa principer bör tillämpas vid lokalisering av busshållplatserna. Inom tätbebyggt område bör avståndet mellan hållplatserna som riktlinje inte överstiga 400 meter, medan i det glesare områden föreslås ett maximalt avstånd på 800 meter. Det kan dock finnas behov av tätare placering av hållplatser, exempelvis i närheten av större målpunkter som behöver göras tillgängliga. Vid nyetablering av hållplatser är det därmed grundläggande att god trafiksäkerhet kan garanteras. För att buss ska bli ett valbart färdmedel för fler människor och för att på sikt öka det kollektiva resandet behöver busshållplatser vara tillgänglighetsanpassade. Det innebär att de utformas och utrustas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Detta är en grundläggande förutsättning för att i nästa steg kunna trafikera fler busslinjer med tillgänglighetsanpassade fordon. Det finns en mängd busshållplatser i kommunen, allt från stora bytespunkter till små “vinkhållplatser”. I Kramfors kommun ha busshållplatserna generellt en låg tillgänglighetsnivå, oavsett typ. Bristerna handlar bland annat om plattformshöjd, väderskydd, lutningar, belysning, taktil och realtidsinformation samt informationstavlor. Alla hållplatser i kommunen kommer inte kunna uppnå full tillgänglighet, men kommunen anser att en generell höjning av tillgänglighetsnivån behöver ske när det gäller utformning och utrustning vid hållplatser.

Busshållplatser längs E4 är viktiga för kollektivtrafiken i Kramfors Kommun, både för arbetspendling, fritidsresor och besökare i Höga Kusten. Den befintliga hållplatsen vid Hornöberget tillgängliggör Hotell Höga Kusten samt är betydelsefull för närboende i Nyadal. Tillgänglighet och trafiksäkerhet är dock bristfällig mellan hållplats och hotell och färdvägen på 850 meter saknar gångväg. Även planskild passage över E4 saknas, Kramfors kommun bedömer att en gång- och cykelbro över E4 från södra hållplatsläget samt en ny gånganslutning från norra läget, tillsammans med en förbättrad gånganslutning till Nyadal, behövs för ökad säkerhet och tillgänglighet. Busstrafiken på sträckan Kramfors – Lunde - Ullånger (linje 202) fungerar som en förlängning av linje 50 och knyter samman kollektivtrafiken längs E4 och R90. Sträckan är viktig för arbetspendling och förbindelser till målpunkter som Myndigheten för civilt försvar på Sandö. Kopplingen emellan Lunde och Gallsätter är en betydelsefull länk till det regionala bussnätet. Sträckan Härnösand - Kramfors - Örnsköldsvik via E4 är prioriterad för kollektivtrafik och trafikeras av linje 50. Många boende och besökare har svårt att använda busstrafiken på grund av brist på hållplatser samt låg tillgänglighet och trafiksäkerhet vid befintliga hållplatser. Kramfors kommun bedömer därför att investeringar i busshållplatser är nödvändiga för att öka tillgängligheten och göra kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ. För att förbättra situationen föreslås förbättringsåtgärder och nya hållplatser längs E4. Befintlig hållplats i Docksta behöver trygghets- och tillgänglighetsanpassas för att kunna möta resenärers nuvarande och framtida behov. I Ullånger föreslås en ny busshållplats längs E4 som gör att bussarna inte längre behöver köra av E4, samtidigt som anslutningarna till övriga linjer bibehålls. Via Gallsäter bör en ny hållplats med pendlarparkering anläggas, vilket utökar upptagningsområdet och skapar bättre bytesmöjligheter för boende, besökare och verksamma med kopplingar till både Herrskog och Nordingråvallen. Även i Gräta bör en ny hållplats med pendlarparkering byggas, vilket ökar tillgängligheten till Torrom och Nora, samtidigt som anslutning för Nordviksskolans elever möjliggörs. Den nuvarande hållplatsen i Nordvik har låg trafiksäkerhet och bör tas bort, medan Gräta kan fungera som bytespunkt mellan regional och lokal trafik. Sammanfattningsvis är investeringar i nya hållplatser och förbättring av befintliga nödvändiga för ökad säkerhet, tillgänglighet och attraktivitet för kollektivtrafiken i Kramfors kommun.

Trafikverket har pekat ut de statliga vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, där det är särskilt viktigt att tillgängligheten värnas och utvecklas. Sådana vägar kallas för funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Det innefattar exempelvis vägar som är viktiga för godstrafik och arbetspendling. Vägar som är viktiga för besöksnäringen kan även ingå i FPV. Sådana utgörs av vägar med periodvis stora flöden av sällanresenärer som inte är så bekanta med området, och vägar som leder till större besöksdestinationer, samt vägar i områden där besöksnäringen är av stor betydelse i förhållande till andra näringar. FPV fungerar som underlag när Trafikverket prioriterar åtgärder, både i utformning av vägar och drift- och underhållsåtgärder samt vid bland annat justering av hastighetsgränser. Kramfors kommun bedömer att det finns ett uttalat behov av att förstärka och utöka FPV inom kommunen. Ett välfungerande och robust vägnät är en grundläggande förutsättning för både lokal utveckling och regional tillgänglighet. Höga Kusten utgör en av två turistdestinationer inom regionen. Ett flertal offentliga och privata aktörer verkar aktivt för att utveckla och marknadsföra Destination Höga Kusten, vars besöksmål till stor del är koncentrerade inom Världsarvsområdet Höga Kusten, ett område som till största del ligger inom Kramfors Kommun. Besöksnäringen i området är tydligt inriktad mot en bred publik och vänder sig inte bara till de lokala invånarna, utan även till regionala, nationella och internationella besökare. Mot denna bakgrund är en väl utbyggd FPV-struktur avgörande för att möta framtida behov och säkra tillgängligheten till besöksmål, samhällsservice och strategiska knutpunkter i kommunen. Besöksnäringen i Höga Kusten har en hög tillväxttakt och antalet människor som vistas på olika platser i kommunen mångdubblas sommartid. Därtill finns många fritidshus i kommunen, och Kramfors är den kommun i regionen med störst andel fritidshusägare som bor i en annan kommun. Allt detta medför en periodvis och omfattande ökning av trafikflödena i Kramfors kommun, i synnerhet mot kusten. Kramfors kommun anser därför att det bör vara en regional angelägenhet att prioritera och utveckla tillgängligheten efter vägarna på följande sträckor, och att dessa bör vara utpekande som en del av det funktionellt prioriterade vägnätet: • Gallsäter - Nordingråvallen – Norrfällsviken • Nordingråvallen - Bönhamn och Barsta • Hornön - Lövvik – Gräta • E4 – Käxed – Skuleskogens nationalpark entré syd Trots att ambitionen efter FPV är att skapa höga och jämna hastigheter för biltrafik behöver dock behoven av hastighetssänkningar inom tätorter tillgodoses efter sträckorna, se efterföljande ställningstagande. Det är därtill viktigt att även beakta andra trafikslags behov av tillgänglighet efter sträckorna, eftersom både cyklister och vandrare gör anspråk på somliga sträckor.

I Höga Kustens världsarvsområde finns många målpunkter i form av tätorter, närorter, fritidshusområden och besöksanläggningar. Längs E4 finns flera avfarter till anslutande vägar som leder till sådana målpunkter. Många avfarter är breda plankorsningar utan högersvängfil eller korta, snäva och har dålig synbarhet. Det leder ofta till kraftiga inbromsningar vilken kan innebära att efterföljande trafik ibland blockeras och risk för upphinnandeolyckor uppstår. Den växande besöksnäringen i Höga Kusten har inneburit en ökad biltrafik till många målpunkter vilket har ökat avfartstrafiken längs E4. Detta har förstärkt problematiken och riskerna. Kramfors kommun anser att flertalet avfarter behöver åtgärdas för att säkerställa en god tillgänglighet och trafiksäkerhet. • Avfart Centrumvägen, Ullånger • Avfart Dockstavägen, Docksta • Avfarter Trafikplats Gallsätter • Avfarter Väg 870 mot Skuleberget linbana och Väg 878 mot Värns, Docksta • Avfart Väg 879 mot Veåsand, Docksta

Flera av kommunens orter är uppbyggda kring statliga vägar, som i dag fungerar som genomfartsvägar. Biltrafiken har ökat över tid, vilket har medfört att vägarnas transportfunktion kommit i allt större konflikt med centrumbebyggelser. I dag skapar genomfartsvägar påtagliga barriäreffekter inom orter. De har också en stor påverkan på utseendet och upplevelsen av orter. Kommunens utspridda bebyggelse gör att genomfarter präglar betydande delar av kommunens byggda miljö.

För att säkerställa funktionella och trivsamma centrummiljöer är det avgörande att förbättra genomfarternas utformningar. Trafiksäkerheten längs vägarna behöver stärkas, bland annat genom att vägens utformning anpassas för en lugnare trafikrytm. Gång- och cykelvägar behöver breddas och där det är möjligt även trafiksepareras, och fler säkra passager behöver tillkomma. Genomfarterna behöver även förses med en god belysning, både för fordonstrafik och för oskyddade trafikanter. Genomfarternas utformning behöver också vara estetiskt tilltalande. Det innebär att belysningen även behöver vara dekorativ. Grönska behöver öka efter genomfartsvägar i form av buskplanteringar och allébildande trädplanteringar. Offentlig konst, som bidrar till trivsel och som ger orter karaktäristiska uttryck, behöver också tillkomma. Det är särskilt viktigt att följande genomfarter har en utformning i enlighet med detta ställningstagande: • Dockstavägen, Docksta • Kustvägen, Mjällom • Sundbrogatan, Ullånger • Storgatan, Nyland • Vallenvägen, Nordingråvallen • R90, Bollstabruk • R90, Kramfors stad

Det finns allmän farled längs kusten och upp i Ångermanälven som används av yrkestrafik kopplat till trä- och pappersindustrin, bland annat SCA och Mondi. Farleden utgör ett riksintresse för sjöfarten och i kommunen finns ingen allmän hamn. Skärgårdstrafik körs till och från Högbonden och Ulvön. Skärgården är betydelsefull både för boende och besökare, kommunen ser därför möjlighet att stärka tillgängligheten genom att utveckla båttrafik till flera platser och öar inom kommunen samt till destinationer i angränsade kommuner. Det finns även flera fritidsbåtshamnar som används av både boende och besökare, vid framtida satsningar på fritidsbåtstrafik är det viktigt att säkerställa god service med exempelvis tankningsmöjligheter sjösättningspunkter och hantering av avfall och latrin. För att sjötrafiken ska fungera väl behövs även landstigningsplatser där det finns besöksmål, leder eller andra aktiviteter som lockar både besökare och lokalinvånare. Samtidigt måste båtlivet styras på ett sätt som skyddar känsliga kust- och vattenmiljöer. Vid utveckling av sjöfarten ska eventuella föroreningar i havsmiljön beaktas och hanteras så att risken för spridning minimeras och naturvärden värnas.