Kramfors översiktsplan › Utvecklingsområden › Transportinfrastruktur
Transportinfrastruktur
Det är viktigt med ett hållbart transportinfrastrukturnät i hela vår kommun. En bra transportinfrastruktur bidra inte bara till lokalsamhället utan även till besöksnäringen. De områden som pekats ut som utvecklingsområden omfattar både befintliga strukturer som behöver utvecklas för att möta nya behov och platser där infrastruktur behövs etableras för att öka tryggheten och säkerheten för olika trafikslag.
Ett sammanhängande gång- och cykelstråk
Ett mer sammanhängande gång- och cykelstråk ökar tillgängligheten och kan bli ett attraktivare transportsätt för såväl boende som besökare. Det finns flera sträckor inom kommunen som har bristande förutsättningar för cykling och ett bilberoende råder, vilket är en försvårande omständighet för folkhälsan, miljö och klimat, människor med socioekonomiska utmaningar och för barn och unga.
Kramfors
Huvudvägnätet jämfört med lokalgator har högre hastighetsgränser och större trafikmängder, ibland förekommer även tung trafik. Olika målpunkter sammanbinds av detta vägnät, vilket gör att sådana vägar i många fall även fungerar som skolvägar för barn. För att säkerställa god trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter är det viktigt att det finns sammanhängande gång- och cykelvägar längs huvudvägnäten. Att separera oskyddade trafikanter från biltrafik är också en förutsättning för att kunna bibehålla högre hastigheter efter huvudvägnätet och på så vis medge god tillgänglighet för biltrafiken. Behovet av att bygga sådana gång- och cykelvägar är som störst i Kramfors, som i egenskap som centralort har många huvudvägar. Kramfors kommun anser att följande gång- och cykelvägar ska byggas:
• Del av Bergomsvägen, Industrivägen och hela Björknäsvägen
• Del av Herrgårdsvägen, Industrivägen, Ringvägen och Finnmarksvägen
• Limsta parkområde och Limstagatan
• Förbättring för del av Gränsgatan
Sandslån – Nyland – Bollstabruk – Kramfors – Lunde – Klockestrand
Längs Ångermanälven, i det utpekade stråket, är bebyggelsen tät och folkmängden stor. Längs stråket ligger förskolor och skolor samt många arbetsplatser, ett antal av dessa utgör kommunens största arbetsgivare. Det finns även stora bytespunkter för kollektivtrafik i Kramfors, Bollstabruk och Lunde med stora upptagningsområden. I Kramfors finns även merparten av kommunens offentliga och kommersiella service koncentrerad, vilket genererar många resor från ett stort omland. Därtill ligger många populära besöksmål efter stråket. Allt detta skapar många olika reserelationer för många boende och besökare inom stråket. Detta, i kombination med de nära avstånden mellan all bebyggelse, skapar stor potential för ökad cykling.
Eftersom gång- och cykelvägar endast finns för delsträckor av stråket, och inga av dem förbinder någon av orterna, tvingas de oskyddade trafikanterna göra anspråk på de statliga bilvägarna mellan orterna, där trafikmängderna och hastighetsgränserna gör att långa sträckor är mycket trafikfarliga.
Trafikseparerade gång- och cykelvägar går att skapa eftersom nedlagda banvallar löper parallellt med statliga bilvägar på långa sträckor. Sammantaget finns goda förutsättningar för att skapa ett sammanhängande gång- och cykelstråk, men ett antal felande länkar behöver åtgärdas. Några sådana länkar har utretts och ingår i Trafikverkets planering. Kramfors kommun anser dock att det är mycket angeläget att åtgärder vidtas i närtid för att skapa ett sammanhängande gång- och cykelstråk på hela sträckan. Tillkomsten av detta stråk är en av de grundläggande förutsättningarna för att kunna öka de hållbara resorna och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i kommunen.
Mäland – Herrskog – Gallsäter
Herrskog ligger utefter Väg 322 och innefattar bland annat en sim- och sporthall samt en F-9-skola. Väg 322 används som skolväg för flertalet barn som bor i omkringliggande byar. Mellan Herrskog och Gallsätter finns ett antal målpunkter i form av en kyrka, en hembygdsgård, en camping med badplats, en restaurang och busshållplatser. Sammantaget finns således flera anledningar till att oskyddade trafikanter färdas utefter Väg 332.
Väg 332 utgjorde E4 innan Högakustenbron byggdes. Vägen är därför utformad med långa raksträckor och mjuka kurvor, vilket medför en dålig efterlevnad av hastighetsgränser. Den långa raksträckan vid byn Mäland bjuder exempelvis in till högre hastigheter. Trafikmängderna är än i dag stora, likaså volymer av tyngre transporter längs vägen. Vägsträckan har övertid varit olycksdrabbad och inga gång- och cykelvägar finns efter vägen.
Allt detta skapar en farlig trafiksituation efter sträckan och medför att tillgängligheten till olika målpunkter i området är låg för oskyddade trafikanter. Kramfors kommun anser att en trafikseparerad gång- och cykelväg behöver anläggas på sträckan för att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för fotgängare och cyklister.
Gallsätter – Ullånger – Docksta – Bjästa
För att öka tillgängligheten i Höga Kusten är det viktigt att infrastruktur byggs ut som möjliggör framkomlighet för oskyddade trafikanter i området. Sådana utbyggnationer är särskilt viktiga längs E4, som är det viktigaste kommunikationsstråket i området och som kantas av olika typer av bebyggelser och målpunkter. Detta har skett i den nordöstra delen av kommunen, på sträckan Docksta - Ullånger, som i dag förbinds av en gång- och cykelväg. I dag är dock tillgängligheten till den nordöstra delen av kommunen mycket låg för oskyddade trafikanter. Mellan Gallsätter-Ullånger och Docksta-Bjästa finns inga gång- och cykelvägar, det finns heller inga parallellvägar efter E4 på dessa sträckor. Fotgängare och cyklister kan därmed inte välja alternativa, trafiksäkrare bilvägar när de färdas på sträckorna. Kramfors kommun anser att en gång- och cykelväg behöver byggas på sträckan Gallsäter-Bjästa för att öka tillgängligheten i området, sammankoppla befintlig gång- och cykelväg med ny samt sammanbinda norra Kramfors med södra Örnsköldsvik.
Kramfors resecentrum
Kramfors resecentrum är i behov av att byggas om för att möta framtida behov. Syftet är att kunna ta emot längre persontåg eller två kortare tåg samtidigt, samt skapa förutsättningar för att tåg ska kunna passera ett stillastående tåg vid stationen. Detta innebär bland annat att perrongen behöver förlängas både norrut, mot gångbron Kurredoren, och söderut mot den befintliga pendlarparkeringen. Ombyggnationen kommer öka kapaciteten och ge goda effekter på den regionala tågtrafiken, samtidigt kommer det medföra konsekvenser på den lokal centrummiljön. Därför är det viktigt att anläggningen utformas med hänsyn till omgivningen.
Kramfors kommun anser att ombyggnationen bör omfatta åtgärder som stärker trafiksäkerheten och tillgängligheten. När två tåg angör stationen samtidigt fördubblas resandeflödet, vilket ökar trycket från både bilister och oskyddade trafikanter längs Stationsgatan. För att möta detta behövs säkra passager över gatan och bättre möjligheter för lämning och hämtning med bil. En ny passage över R90 och järnvägen, som knyter samman västra delen av staden med resecentrum, är också viktigt för att fler ska kunna nå kollektivtrafiken och för att underlätta hållbara resval.
Det är dessutom angeläget att den nya utformningen harmoniserar med den befintliga gestaltningen. Materialval, gångytor, belysning och offentlig konst bör därför följa samma linje. Om den befintliga buskraden längs Stationsgatan måste tas bort för att möjliggöra ombyggnationen, bör den ersättas med ny växtlighet, exempelvis genom att förlänga trädplanteringen som redan kantar stationsområdet.
En förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet till tågstationen
När två tåg angör Kramfors resecentrum samtidigt kommer resandeutbytet fördubblas vid samma tidpunkter. Flöden av bilister och oskyddade trafikanter kommer därmed öka vid dessa tidpunkter utefter Stationsgatan. Detta kräver åtgärder som säkerställer trafiksäkerhet och som ökar tillgängligheten till Kramfors resecentrum. Det kan omfatta byggandet av säkra passager över Stationsgatan samt utökade möjligheter till parkering för att hämta och lämna med bil. En ytterligare passage för oskyddade trafikanter över R90 och järnvägen, som länkar samman den västra delen av staden med Kramfors resecentrum är också en behövlig åtgärd. Detta för att öka närheten till kollektivtrafik för fler men även för att möjliggöra att fler väljer bort bilen i resan till och från Kramfors resecentrum.
En enhetlig utformning
Järnvägsanläggningen har i dagsläget en genomarbetad och väl sammanhållen utformning. Det är därför viktigt att den kommande ombyggnationen genomförs i linje med den befintliga gestaltningen, så att en enhetlig helhetsbild bibehålls gällande materialval och den visuella upplevelsen av platsen. Det handlar exempelvis om marksten efter gångytor, elysningsarmaturer och offentlig konst. Eftersom ombyggnationen kommer innebära ett ingrepp efter Stationsgatan kommer sannolikt en befintlig rad med buskar behöva tas bort, vilket behöver kompenseras för med annan växtlighet, exempelvis genom att förlänga raden av trädplanteringar som kantar stationsområdet.
Nya tågstationer
För att öka tillgängligheten och främja det kollektiva resandet behöver nya tågstationer etableras i regionen. Ur ett regionalt perspektiv, med hänsyn till demografiska förutsättningar, möjligheter till trafikering, genomförbarhet och förväntad påverkan på resandet, bedöms Bollstabruk och Lunde vara två av de mest lämpliga platserna för nya stationer i länet. Byggandet av dessa stationer är en förutsättning för att kunna starta ny tågtrafik på sträckan Långsele - Sundsvall. Kramfors kommun anser således att nya tågstationer behöver byggas i Bollstabruk och Lunde. Arbetet med att utreda etableringen av stationerna ska fortsätta i dialog med Region Västernorrland och Trafikverket.
Kommunikationsnav - Höga Kusten Airport och Västerasby tågstation
I Västerasby, mitt i Västernorrland, ligger flygplats och tågstation samlokaliserade - unikt i Sverige utöver Arlanda. Flygplasten har direktkoppling till Botniabanan, Ådalsbanan och Stambanan, vilket ger hög tillgänglighet från ett stort omland och möjliggör hållbara och effektiva anslutningsresor. När Nya Ostkustbanan färdigställs och om persontrafik etableras på sträckan Östersund - Sollefteå – Umeå förstärks denna konkurrensfördel ytterligare. Höga Kusten Airport kan därmed få det största upptagningsområdet bland länets flygplatser och stärka sin roll som en nyckelpunkt i den regionala infrastrukturen.
För att öka kapacitet och flexibilitet krävs en extra perrong med gångpassage samt en vändslinga Vid Västerasby station. Detta förbättrar resandeutbytet, stärker robustheten i järnvägsnätet och gynnar både gods- och framtida persontågstrafik.
Flygplatsen är avgörande för näringslivets internationella resor och förväntas bli ännu viktigare vid framtida etableringar. Den har också en central roll för totalförsvaret och krisberedskapen, med ökande behov i takt med Försvarsmaktens återetablering i Sollefteå och civila försvarsutbildningar. Flygplatsen används även idag av bland annat ambulansflyg, Polismyndigheten, Kriminalvården och räddningstjänsten.
Höga Kusten Airport har potential att utvecklas till ett regionalt flygnav. Landningsbanan kan förlängas till 2 600 meter för att möjliggöra internationella flygningar, exempelvis charter. En framtida navlösning för Norrlandsflyg till Arlanda skulle minska utsläpp, förbättra tillgänglighet och på sikt möjliggöra elflyg.
Kramfors kommun anser att Höga Kusten Airport tillsammans med Västerasby tågstation ska utvecklas till ett kommunikationsnav.